Tips för dig som vill börja släktforska

Av -
Funderar du på att börja släktforska? Här är mina tips kring hur du kommer igång med släktforskning på egen hand.

1. Bestäm vad du vill ta reda på!

Börja med att fundera på vad du vill veta om din släkt. Vill du tex veta mer om dina mor- och farföräldrars familjer, vill du följa din faderslinje bakåt i tiden och ta reda på var ditt efternamn kom ifrån eller vill du hitta släktingar som lever idag? Kanske vill du veta mer om människorna som har bott på en släktgård? Eller vill du ta reda på sanningen kring en spännande familjeskröna? Bestäm ett första delmål med din släktforskning. Senare kan du sätta upp nya mål och utvidga din släktforskning.

2. Skriv ner vad du vet!

Skriv ner namn, födelsedag och ort och eventuellt annat som du redan vet om dina föräldrar, mor- och farföräldrar och kanske fler generation längre bak, så att du har något att utgå ifrån när du börjar.

3. Prata med äldre släktingar!

Prata med äldre släktingar, om du inte redan har gjort det och intervjua dem om vad de minns om släkten. Gör det innan det är för sent! De kan ha minnen om händelser som aldrig går att hitta information om i några arkiv. Hur kom det sig att man flyttade? Varför valde man ett visst yrke? Frågorna kan bli många.

4. Börja söka information i arkiven!

Du kan söka information i Digitala Forskarsalen på Riksarkivets hemsida (SVAR). Du behöver skapa ett konto, men det kostar inget. 


Du kan också välja ett betalabonnemang på Arkiv Digital där du får bättre bilder, mer fotograferat material och tillgång till register som kan hjälpa dig vidare i din forskning om du skulle köra fast. 


5. Kom igång och leta i kyrkböckerna

Enklast är att börja med en person du känner till som är född före 1945, tex någon av dina föräldrar, mor- eller farföräldrar. 
  • Leta upp födelseboken för rätt församling och rätt år och bläddra dig fram till rätt sida. Här finner du information om föräldrarnas namn, deras adress och annan information som kan vara intressant. (Födelseböckerna betecknas med C följt av flera bokstäver och siffror.)
  • Skriv ner den information du hittar och glöm inte att anteckna källan (Församling, län, bok, årtal, bild eller sida). Exempel : Osby (L) CI:10 (1878-1894) Bild 150 / sid 146. Det är superviktigt för att du lätt ska kunna gå tillbaka och kolla igen! 
  • Leta upp husförhörslängden (eller församlingsboken om det rör sid om 1900-talet) som gäller samma år som personen föddes och bläddra dig fram till föräldrarnas adress. Ofta finns ett register i början av boken, annars kan registren på Arkiv Digital vara till hjälp. (Husförhörslängder och församlingsböcker betecknas med A.)
I husförhörslängden står alla personer i familjen tillsammans. Du kan få information om födelsedatum och orter, flyttning, vigseldatum, titlar eller yrken och mycket mer. Det kan också finnas spännande anteckningar om någon är fattig, sjuk eller har begått något brott mm. Skriv ner den information du hittar och anteckna källan! 
  • För att fortsätta bakåt i tiden upprepar du hela proceduren: Välj någon av din anas föräldrar, leta upp personen i födelseboken i den församling och det år han eller hon anges vara född. Leta sedan upp personens föräldrar i husförhörslängden och fortsätt så med nästa generation och nästa. På så sätt kan du snabbt bygga ut ditt släktträd med många namn.
  • Men innan du får allt för bråttom så måste du vara säker på att allting stämmer! Då behöver du följa din ana genom livet ”från vaggan till graven”. Följ personen genom alla husförhörs och församlingsböcker. Om det inte finns någon anteckning om att personen har flyttat, bör personen finnas kvar på samma adress i nästa husförhörslängd för kommande år. Fortsätt i så fall att leta efter personen där.
  • Om det finns en anteckning om att personen har flyttat (oftast längst ut till höger på uppslaget) får man leta i flyttböckerna efter information om var man kan hitta personen. Både utflyttnings och inflyttningsböcker kan vara till hjälp. Finns det flyttsedlar bevarade kan det vara en guldgruva med information om din ana. (Flyttböckerna betecknas med B och flyttsedlar finns under bilagor till flyttningslängderna som betecknas med H.)
  • Fortsätt sedan att följa personen steg för steg genom husförhörslängder och flyttningar.
  • När personen gifter sig kan det finnas information i vigselboken. (Lysnings och vigselböcker kan finnas i böcker med beteckningen E, men kan även finnas i födelseböckerna med beteckningen C.)
  • Tillslut hittar du oftast ett dödsdatum i husförhöret och du kan söka mer information om tex dödsorsak i dödboken. Det kan också finnas intressant information om en persons tillgångar och ättlingar i en bouppteckning. (Dödböckerna betecknas med F, men kan även finnas i födelseböckerna med beteckningen C. Bouppteckningar hittar man i häradsrätternas arkiv.)
6. Skaffa ett släktforskningsprogram!

Det är viktigt att dokumentera den information du hittar och att anteckna dina källor för att enkelt kunna gå tillbaka om det är något du behöver titta på igen. Man kan använda papper och penna eller ett vanligt word-dokument. 
Men det finns också flera bra program som du kan använda för att bygga släktträd och dokumentera din forskning. Alla släktforskningsprogram använder filformatet gedcom och det går att överföra gedcom mellan olika program. 

Mitt tips är att ladda ner ett program som du arbetar med i din egen dator. Myheritage Family Tree builder är gratis, lätt att arbeta med och har många bra funktioner. Observera att du inte behöver betala något abonnemang hos MyHeritage för att använda programmet.


Min släkt, Disgen och Genney är andra populära program som har gratis testversioner, men där man sedan måste betala för att kunna fortsätta att använda programmet. 

Du kan även välja ett program online som tex Ancestry, Geni eller MyHeritage (observera att det finns både onlineversion och Family Tree Builder som du laddar ner till din egen dator). Fördelen är att du kan få kontakt med och tips från andra släktingar som forskar om samma anor. Nackdelen är att det finns massor av felaktiga tips, så det gäller att vara källkritisk och det är lätt att göra fel som nybörjare. Man måste också tänka på sekretess, särskilt gällande levande personer och att man på vissa sidor lämnar ifrån sig upphovsrätten till sin forskning.

7. Några vanliga nybörjarfällor och tips!

  • Superviktigt 1: Se upp med att kopiera andras släktforskning utan att dubbelkolla allt själv! Det förekommer massor av felaktiga uppgifter i släktträd som finns online.
  • Superviktigt 2: Var noggrann redan från början. Det kan mycket väl finnas två ”Jöns Persson” födda i samma socken samma år, så kolla noga att alla uppgifter stämmer!
  • Tänk på att det inte var så noga med stavningen av namn förr. Per kan tex stavas både Pehr och Pär, och en flicka kan mycket väl heta Kristina i dopboken, men Stina i husförhörslängden.
  • Prästen kan ha skrivit fel namn, födelsedatum eller ort och han kan också ha blandat ihop två personer. Därför är det viktigt att följa alla anor genom hela livet för att se så att det verkligen är samma person.
  • Fram till 1901 var det fritt fram att ta vilket efternamn man ville, det vara bara att anmäla till prästen. Det vanligaste var att man tog patronymikon efter sin far. Om far hette Nils fick sönerna heta Nilsson och döttrarna Nilsdotter. Vanligen förekom inte några efternamn på barnen förrän de lämnade föräldrahemmet.
  • Kvinnor behöll vanligen sitt ”flicknamn”. Det är först en bit in på 1900-talet som kvinnor börjar ta sin mans efternamn i samband med vigseln. Längre tillbaka är det inte ens alltid kvinnans namn är dokumenterat utan hon kan benämnas som ”Anders Larssons hustru” i dödboken tex.
En bra databas om man har anor i Skåne är DDSS Demografisk Databas Södra Sverige.
Men glöm inte att kolla originalkällan! 


8. Lär dig mer!
När du stöter på ett ord eller uttryck du inte känner till – googla! På Rötters Anbytarforum kan du tex hitta mycket bra information. https://forum.genealogi.se/

Några vanliga latinska ord i husförhörslängderna som kan vara bra att känna till: 

ibidem (ibm) = på denna ort 
ejusdem = denna månad 
absolution/absolverad = fått syndernas förlåtelse (tex efter att ha fött ett barn utom äktenskapet) 
testes = dopvittnen 
pagina (p, pag) = sida i boken

9. Gå vidare!

Så småningom kan du fortsätta att leta i andra arkiv. Om du stöter på en soldat finns militära arkiv, och om du har en sjöman i släkten finns sjömansarkiv. Fängelsearkiv kan ge mycket spännande information om du har turen (!) att ha en brottsling i släkten. Och när du kommer så långt tillbaka i tiden att det inte finns vanliga kyrkböcker så kan mantalslängder och domböcker hjälpa dig att komma vidare.


Lycka till!