Mitt DNA blev lösningen på gåtan

2017 bestämde jag mig för att göra ett DNA-test för släktforskning. När jag skickade in mitt test till Family Tree DNA fanns det inte några som helst misstankar om att något inte skulle stämma i mitt släktträd i de närmaste leden bakåt, men jag var ändå medveten om att det skulle kunna dyka upp överraskningar i testresultatet, men sen att mitt DNA skulle kunna hjälpa någon annan att finna sin familj eller sitt ursprung hade jag inte den minsta tanke på.

I en facebookgrupp där man diskuterar DNA i släktforskningen hade jag fått tips om att ladda upp mitt DNA resultat till en site som heter Gedmatch, så det gjorde jag nästan direkt och den översta matchen där var en person med bättre siffror än någon annan match på Family Tree DNA! Vi matchade med 84 cM. Matchen hade ett alias och mailadressen verkade gå till Nya Zealand, men jag kunde inte för mitt liv begripa hur jag kunde ha någon nära släkt där. Men eftersom det var den bästa matchen jag hade skickade jag iväg ett mail där jag skrev vem jag var och att vi matchade och att det skulle vara roligt om vi kunde lista ut hur vi var släkt.

Jag fick svar från en kvinna som skrev att hon hette Kas och att hon var adopterad och bodde på Nya Zealand. Hon letade efter sin biologiska pappa och det enda hon visste var vad han hette och att han var svensk. Namnet var ganska vanligt men ändå tillräckligt ovanligt för att jag skulle förstå att det kunde finnas en koppling till min morfars mors släkt. Jag tittade i mitt släktträd och hittade direkt en person med rätt namn! En kusin till min morfar! Jag ringde min mamma och frågade om hon visste något om honom och hon berättade att de hade haft kontakt förr när hennes föräldrar levde och att han var pensionär nu, men hade drivit en livsmedelsbutik på en mindre ort i närheten. Hon kunde dock inte alls förstå hur han kunde ha ett barn på Nya Zealand.

Jag skrev tillbaka till Kas att jag hade hittat en man med rätt namn i mitt släktträd och hon svarade att det kunde vara han, men att hon även hade information om att hennes pappa skulle ha varit omkring 27 år när hennes biologiska föräldrar träffades, så det var ungefär 10 år fel. Jag tyckte ändå att det var för mycket fel så jag fortsatte att forska framåt i tiden på ättlingar till min morfars mors syskon och det visade sig finnas ytterligare en man med samma namn i släktträdet och den här gången stämde åldern. Vi hittade också information om att denne man hade dött i Australien för 25 år sedan, så även det pekade ju på att vi var på rätt spår.

Om det skulle stämma att han var Kas far, skulle det innebära att jag och Kas var bryllingar, och det stämmer bra med mängden DNA.

Kas hade letat efter sina biologiska föräldrar sen 1994. Hennes biologiska mor hade också letat efter henne och de hittade varandra ganska snabbt och Kas fick veta att de biologiska föräldrarna hade träffats i Port Moresby på Papua New Guinea där modern arbetare för en kyrklig organisation och fadern var ingenjör på ett varv och byggde båtar. Modern återvände till Nya Zealand när hon blev gravid och Kas adopterades bort när hon var ungefär 10 dagar gammal. Hon växte upp och har bott på nya Zealand i hela sitt liv.

Utifrån vad modern hade berättat om fadern skrev Kas till det Nya Zealändska konsulatet i Sverige för att försöka hitta honom och de skickade uppgifter om fyra möjliga kandidater, men det visade sig inte vara någon av dem. Kas testade sig på Ancestry 2016, ungefär ett halvår innan jag testade mig, och laddade upp resultatet till Gedmatch.

Jag hjälpte sedan Kas att ta fram kontaktuppgifter till den möjlige faderns syskon här i Sverige och hon har fått kontakt med sin farbror och sina kusiner. Farbrodern kunde bekräfta att han haft en bror som varit i Australien och han kunde också berätta att Kas hade en äldre halvsyster här i Sverige. 

Så fantastiskt det kan bli! Att mitt DNA blev svaret på gåtan som Kas hade sökt i så många år.

Vår historia har även publicerats i tidningen släkthistoria och på slakthistoria.se