Klockaren i Mästerby och en klok gumma

Jacob Höggren var klockare i Mästerby kyrka i över 50 år och fick medalj för lång och trogen tjänst. Hans hustru Josefina använde blodiglar för att bota och ansågs vara en klok gumma.

Min mormor Märta kunde själv inte minnas barndomens somrar när familjen ännu bodde på Gotland och åkte och besökte morföräldrarna Jacob och Josefina i Mästerby, men hennes mamma Anna hade berättat om torpet i Pilungs och om morfadern som var klockare i kyrkan i 50 år. Min berättelse om Jacob och Josefina bygger på muntliga släktberättelser, mormor Märta Wedbergs memoarer och information i arkiven.

Josefina och Jacob troligtvis vid Pilungs. Mannen i bakgrunden är okänd.

Jacob Niclas Höggren var född 24 april 1836 vid Gervalds i Hogrän där föräldrarna Lars Höggren och Greta Stina Jacobsdotter hade en liten gård. När Jacob var sjutton år flyttade han till grannsocknen Mästerby där han tjänade som dräng under några års tid. I flyttbetyg kan vi läsa att Jacob läste och förstod sedlighetsläran någorlunda försvarligt och att hans omständigheter var oklanderliga.

Anna Olivia Josefina Sandberg var enligt uppgifter i ett gammalt brev född "5 veckor före jul" 1836, vilket stämmer bra med anteckningar i födelseboken om att hon föddes 17 november i ett torp vid Robjens i Klinte. Hennes far Olof Niclas Sandberg var kronobåtsman och roten hade byggt ett nytt torp till honom och familjen på Övides grund i Eskelhem dit familjen snart flyttade och Josefina växte upp. I det gamla brevet står det också att Josefina aldrig fick gå i skola. Hon kunde läsa, men inte skriva. I flyttbetyget har prästen skrivit att Josefina var ärlig och välfrejdad till levernet, att hon förstod salighetsläran hjälpligt och att hon kunde läsa godkänt i bok.

Omkring 1858 hade Josefina blivit piga i Mästerby Myre. På samma gård fanns en dräng som hette Carl Oscar Höggren, och i granngården tjänade Oscars bror Jacob Höggren som dräng. På ett eller annat sätt träffade Josefina och Jacob varandra och Josefina blev med barn. Den 9 mars 1860 vigdes de i Eskelhems kyrka, och i juli samma år föddes äldste sonen Lars. Den lilla familjen bodde till en början hos Josefinas föräldrar i Övide i Eskelhem. Sedan tog de stat och flyttade runt mellan olika gårdar i trakten innan de till slut fick ett litet torp på Pilungs grund i Mästerby. Jacob var arbetare men fick även tjänst som vice klockare i kyrkan. 1864 föddes sonen Carl och 1878 föddes dottern Anna.

Torpet där familjen bodde låg alldeles i närheten av kyrkan. Vid torpet fanns ett änge med högresta ekar och med de allra vackraste sommarblommor man kan tänka sig. Änget hävdades för att bärga hö som vinterfoder till kreaturen.

Sommaren 2017 besökte vi Mästerby och hittade troligtvis platsen där det lilla torpet låg en gång. I trädgården finns resterna av en gammal torpargrund och strax intill växer Pilungsäpplet som bara finns just där. Bakom huset finns ett vackert änge som hävdas på traditionellt sätt än idag.

Jacob var arbetare men även klockare i Mästerby kyrka. Han var den som ringde i klockorna till gudstjänst, men även vid andra tillfällen när det behövdes. Man ringde till exempel i klockorna för att varna byborna för eldsvådor eller andra faror som kunde vara på färde. I klockaren uppgifter ingick också att vara med på gudstjänsterna och trampa orgeln när det spelades psalmer. En klockare skulle även sköta om kyrkans inventarier, ungefär som dagens kyrkovaktmästare, och vara prästen behjälplig med allehanda sysslor.

Vid ett tillfälle slog blixten ner i kyrkan, elden kom lös och dottern Anna som blev orolig att hennes far skulle brinna inne sprang till kyrkan där hon vara nära att träffas av blixten på kyrktrappan. Efter den händelsen var Anna alltid väldigt rädd för åskan.

Jacob innehade tjänsten som klockare i över 50 år och omkring 1914 fick han medalj för lång och trogen tjänst. På en bild vi har av Jacob har han medaljen runt halsen. Medaljen ärvdes sedan av sonsonen Vincent Hogren i Chicago, USA.

Josefinas liv som torparhustu innebar förmodligen att hon tog stor del i arbetet på det lilla torpet, samtidigt som hon hade ansvar för matlagning, tvätt och annat hushållsarbete. Utöver detta är det möjligt att folk kom till henne för att få hjälp med olika krämpor då hon kunde sätta blodiglar för att bota och det sades att hon var en "klok gumma". Någon information om detta finns inte i arkiven utan är en historia som har berättats i flera släktled och man kan inte var alldeles säker på att det är sant.

I det lilla torpet i Pilungs bodde även Josefinas bräckliga gamla mor Hedda Lovisa sina sista år när Josefinas far var död. Hedda Lovisa dog 1884.

Förutom de egna barnen hade även Jacob och Josefina en fosterson som hette Oskar Wallin. Enligt min mormors berättelse ska familjen ha hittat honom i en korg på trappan när han bara var en liten baby. Oskar var född 1888 i Stenkumla som ”oäkta” son till en ung piga vid namn Johanna Charlotta Wallin, men det finns inga källor som visar att Oskar kom till familjen Höggren som ett spädbarn, så kanske berättelsen om babyn i korgen är en skröna. Annars kan man undra varför en ung kvinna i Stenkumla skulle lägga sitt nyfödda barn på trappan hos en fattig torparfamilj i Mästerby. Enligt kyrkböckerna skrevs han in som fosterson hos Jacob och Josefina när han var åtta år och det stämmer i så fall bättre med berättelsen från en annan släkting som säger att Oskar kom till familjen för att Jacob behövde en pojke som kunde hjälpa till på torpet då de båda sönerna hade rest till Amerika. Oskar blev så småningom snickare och bodde i Visby.

Äldste sonen Lars Niclas gick på sjön och som sjöman tog han sig namnet Charley Nelson. Han skrevs in i obefintlighetsboken 1883, men verkar ha varit hemma på Gotland igen 1885. Han ska då ha haft med sig två kinesiska tekoppar. Sedan reste han till Australien och till Hawaii där han körde droska en tid. Sista brevet han skrev från Honolulu 1890 finns bevarat och börjar ”Älskade Föräldrar Må Väl”. Därefter hördes han aldrig av. Sorgen i att aldrig få veta vad som hände honom fanns kvar i familjen i många år och hans försvinnande är än idag ett mysterium.

Carl Johan var dräng i Mästerby i ett år innan han gav sig av ut i världen. Resan gick via Stockholm där han arbetade hos en vedhandlare och i ett bageri. Sedan reste han vidare till Amerika. Han anlände till New York i juni 1888 med ångfartyget Eider och hade Pullman, Illinois som slutdestination. I det nya landet ändrade han sitt namn till Charles Hogren och så småningom blev han förman vid Pullmanverkstäderna i Chicago.

Lillasyster Anna var mycket ledsen när storebror Carl emigrerade och för att trösta henne hade han med sig en guldklocka när han hälsade på hemma på Gotland omkring 1898. Guldklockan ärvdes av Annas dotterdotter Ingegärd, men blev tyvärr stulen vid ett inbrott 1998.

Anna blev så småningom min mormors mor och hennes berättelse finns här!

Jacob fick en hjärnblödning och avled i hemmet i Pilungs 1919 i en ålder av 82 år. I bouppteckningen kan man läsa att det fanns ”manbyggnad och ladugårdshus av trä, gamla och av sämre beskaffenhet stående å ofri grund vid Pilungs i Mästerby”. I huset fanns ett bord, fyra stolar, några byråar, en soffa och ett väggur. Ett fickur och en snusdosa i silver finns också upptagna liksom diverse olika verktyg, husgeråd och porslin. Ett märkligt föremål på listan är ett ankare. Man kan undra när de använde det, med tanke på att det är en bit till havet från Mästerby. Änkan Josefina fick flytta till ålderdomshemmet där hon avled av ålderdomssvaghet 1928. Hon blev 92 år. Jacob och Josefina ska vara begravda invid muren till kyrkogården i Mästerby, men gravstenarna finns inte längre kvar.

Källor: Sverige Kyrkböcker, Bouppteckning Södra Gotlands Häradsrätt, New York passagerarlistor, Märta Wedbergs memoarer, Anteckningar och foto av Bertil Björklund, Utdrag ur brev till Bertil Björklund från Emil Björklund, Signe Johanssons berättelser, Ingegärd Frimans berättelser, Foton från Anne Hogren Woodson, Mästerby hembygdsförening hemsida, Lantmäteriet Historiska Kartor

Observera att det inte är tillåtet att kopiera mitt material och lägga ut på andra websidor!