Släktforskning steg för steg

Lite då och då får jag frågan om hur jag gör när jag släktforskar. Jag brukar då förklara lite enkelt att jag läser i gamla kyrkböcker som numera finns digitalt fotograferade på nätet. I kyrkböckerna hittar jag information om mina släktingar, när och var de föddes och dog, hur många barn de fick och vilken titel eller vilket yrke de hade. Ibland stöter jag på spännande anteckningar om en person. Det kan handla om allt från att personen har begått något brott till att den är fattig eller sjuk. 

I det här inlägget ska jag försöka beskriva hur jag har gått tillväga för att hitta information om min morfars morfar Gustaf Ågren i kyrkoarkiven. Jag forskar främst via Arkiv Digital där jag har ett abonnemang, men man kan också forska gratis hos riksarkivet via Digitala Forskarsalen.

Till att börja med utgår jag från den information jag har hittat om min morfars mor Amanda Ågren. Hon var född 1885 i Osby socken i nordöstra Skåne och i husförhörslängden för Osby 1885 har jag hittat henne tillsammans med hennes föräldrar: Gustaf Ågren född 19 juni 1849 i Marklunda torp, Osby och Maria Charlotta Nilsdotter född 12 mars 1855 i Loshult.

Jag kan nu välja flera olika vägar för att söka efter information om Amandas far Gustaf Ågren. Eftersom jag har uppgifter om hans födelsedatum och ort kan jag börja med att leta efter honom i födelseboken för Osby socken. Jag hittar volymen med nummer CI:7 som täcker åren 1831-1851. Jag bläddrar i boken (digitalt genom att "pila" fram och tillbaka) tills jag kommer fram till rätt år och månad. På sidan 263 längst ner till höger får jag syn på namnet Gustaf. Jag ser att han är född den 19 juni och döpt den 25 juni 1849. Föräldrarnas namn är Andreas Ågren och Bengta Svensdotter.

Jag har alltså hittat ett barn med rätt namn, fött på rätt datum och med en far med namnet Ågren. Jag kan därför vara säker på att jag har hittat rätt barn. Just den här familjen använder släktnamnet Ågren, men vid den här tiden var det annars egentligen vanligare att barn fick patronymikon efter sin far. Gustaf skulle alltså i så fall ha fått namnet Andreasson.

I födelseboken står att föräldrarna bor i Marklunda torp och nästa steg är att hitta Gustaf och hans föräldrar i husförhörslängden för Osby socken i byn Marklunda. Jag hittar volymen Osby AI:8 för åren 1845-1850 och jag har tur eftersom det finns ett ortregister på insidan av pärmen som talar om att Marklunda börjar på sidan 160. Jag bläddrar dit och letar igenom sida efter sida tills jag hittar namnen Andreas Ågren och Bengta Svensdotter och på sidan 178 hittar jag dem. Tips! Om man forskar via Arkiv Digital finns också möjligheten att använda deras register för att söka i husförhörslängderna och församlingsböcker mellan 1840-1947, men jag tycker att det är viktigt att lära sig att söka på vanligt sätt eftersom man då lär sig mer om socknen och hur husförhörslängderna är uppbyggda plus att man lär sig läsa gammaldags skrivstil.

Här får jag information om föräldrarnas födelsedatum och födelseort. Jag får också veta att de förutom Gustaf har två döttrar som heter Ingri, född 1846 och Bengta, född 1847.

Tips! Sedan är det viktigt att följa Gustaf genom åren, dels för att det kan dyka upp intressanta anteckningar i någon husförhörslängd och dels för att vara säker på att det inte skett någon felskrivning av prästen eller förväxling mellan två personer med lika namn! Sådant förekommer nämligen ganska ofta!

Jag fortsätter därför att leta efter familjen i kommande husförhörslängder - men jag tar inte med alla bilder från alla böckerna här för då skulle inlägget bli väldigt långt. När jag kommer fram till året 1865 har Gustaf hunnit bli 16 år och han har fått ytterligare 5 syskon. I kolumnen för "bevistat förhör och nattvard" finns en markering som betyder att Gustaf har tagit nattvarden för första gången. Jag kan också se hans betyg i husförhöret: Läser innantill - b, lilla katekesen - bc, förklaringen - bc och förstår - c. Varje präst hade sin egen betygsskala, men bc och c var troligen knappt godkända betyg eller stod för svag kunskap.

Jag kan också se längst ut till höger att Gustaf har flyttat till p 487. P står för det latinska ordet pagina som betyder sida. Jag fortsätter då att leta efter Gustaf på sidan 487 i samma bok och finner honom som dräng hos åbo Nils Jönsson i grannbyn Olastorp. Ett år senare flyttar han vidare till åbon Sven Nilsson i Marklunda där han stannar ytterligare ett år. Efter en vända hem till föräldrarna på torpet blir han sedan dräng hos åbon Niklas Trulsson i Röena fram till 1870 då han återvänder hem till föräldrarna för gott.

I nästa husförhörslängd finner jag en notering om att Gustaf är gift den 1/6 1877. I vigselboken Osby CI:9 på sidan 54 hittar jag "fästejonen" inhyses drängen Gustaf Ågren i Marklunda och pigan Maria Charlotta Nilsdotter i Rågeröd. Jag kan se att lysningen ägde rum den 22 april 1877 och att de vigdes den 1 juni samma år. Det finns också antecknat att brudens fader Smeden Nils Persson i Karatorp har "lemnat sitt samtycke skriftl till förbindelsen".

Prästen har sedan strukit Gustaf på raden där han står som son till sina föräldrar och flyttat hans namn längre ner på sidan där han står skriven tillsammans med sin hustru Maria Charlotta Nilsdotter.

Jag forskar lite vidare på Maria Charlotta Nilsdotter och finner att hon är född den 12 mars 1855 i Loshult som dotter till smeden Nils Persson och hans hustru Maria Jönsdotter. Jag upptäcker också att hennes tilltalsnamn förmodligen är Maria. När hon konfirmeras 1870 står hon inskriven som Maria Nilsdotter och när hon är med som dopvittne då flera av både hennes och maken Gustafs syskonbarn döps kallas hon bara Maria.

Nedanför Gustaf och hustrun Maria står dottern Ida uppräknad som är född drygt en månad efter vigseln mellan Gustaf och Maria. Ida anges vara hennes dotter, dvs bara Marias dotter. Normalt sett räckte det att föräldrarna hann gifta sig innan barnet föddes för att barnet skulle räknas som fött inom äktenskapet, vilket förstås var väldigt viktigt på den tiden. Jag kollar vidare i födelseboken och där uppges Gustaf Ågren vara far till Ida. Det är också Gustafs syster Elsa som bär henne till dopet. Trots detta följer noteringen om att Ida är Marias oäkta dotter med genom husförhörslängderna framåt i tiden. Man kan ju undra varför Gustaf skulle vilja gifta sig med Maria om hon redan var höggravid med en annan? Kanske prästen tyckte att barnet skulle stå som oäkta eftersom det under alla omständigheter inte kan ha blivit till inom äktenskapet? 

Oavsett vad prästen tyckte så kan vi med modern DNA teknik drygt 140 år senare fastställa att Ida utom rimligt tvivel måste ha varit Gustafs dotter! Dels kan vi se att ättlingar till Ida matchar ättlingar till Gustafs syskon. Dels kan vi jämföra mängden gemensamt DNA mellan ättlingar till Ida och ättlingar till Idas syskon och den jämförelsen visar att det inte är statistiskt rimligt att Ida skulle vara halvsyster till de övriga syskonen!

Läs gärna mer om Mitt Family Finder DNA test.

Tillbaka till husförhörslängden där Gustaf nu står som "inhyses" vilket jag tolkar som att det fortfarande är fadern Andreas Ågren som står på torparkontraktet och att Gustaf bor på torpet utan att vara i tjänst hos fadern och utan att själv äga eller arrendera någon egendom.

Man kan också lägga märke till att prästen nu har skrivit att Gustaf är född i Trekanten, en plats som ligger någon kilometer norr om Marklunda i Osby socken. Men i födelseboken och de tidigare husförhörslängderna har jag hittat honom i Marklunda, och jag utgår därför ifrån att det är det som är rätt. Samtidigt ligger platserna väldigt nära varandra och kanske torpet låg någonstans på gränsen mellan de två områdena.

Så fortsätter jag att följa familjen Ågren genom husförhörslängderna framåt i tiden. När jag kommer fram till 1890-talet kan jag se att Gustaf och Maria har fått 10 barn tillsammans:

Ida 1877

Otto 1879

Sofia 1881

Karl Edvard 1883

Amanda 1885

Nelly 1887

Nils 1889

Johan Alfred 1891

Adolf 1893

Adrian Teander 1896

På torpet bor fortfarande även Gustafs föräldrar och hans syster Maria Ågren med sina tre söner som hon fött utom äktenskapet. Under åren bor det hela tiden minst 10 personer på torpet och som mest är de 16! 

Under den här tiden växer barnen upp och de får lämna föräldrahemmet tidigt för att ge sig iväg och tjäna sitt eget uppehälle. Lilla Amanda, som så småningom kom att bli mor till min morfar, var inte ens tretton år fyllda när hon fick bli piga ända borta i Svedala och yngsta småbröderna Adolf och Adrian var bara i elvaårsåldern när de lämnade föräldrahemmet.

Nu har jag tillslut kommit fram till 1900-talet och jag kan se att Gustaf har fått ta över torpet medan hans föräldrar står som inhyses längre ner på sidan. Längs ut i högerkanten kan jag se att modern Bengta är död 1902. Gustaf Ågren är död 1906 och både hans hustru Maria och hans far Andreas är döda 1909. Gustaf blev alltså bara 56 år gammal. Jag letar också upp datumet för Gustafs död i Dödboken Osby FI:2 på sidan 92, men där får jag ingen mer information än att det är "Gustaf Ågren, torpare fr Marklunda" som är död den 14 april 1906 och begraven den 21 april. 

Jag har nu följt Gustaf Ågren genom alla husförhörslängder från vaggan till graven. Jag har också kollat i dopbok, vigselbok och dödbok för att se om där fanns mer information. Jag kan konstatera att Gustaf troligen aldrig kom långt från Osby socken utan att han, med undantag för några få år i ungdomen, levde hela sitt liv på torpet i Marklunda tillsammans med sina föräldrar och syskon, hustru och barn. Mycket mer än så har jag inte fått reda på genom traditionell släktforskning i kyrkoarkiven. Men via kontakt med Osby Hembygsförening har jag fått veta lite mer om byn Marklunda och de människor som levde där och det har gett mig ny spännande information om dagsverken, ett stort arv och svar på frågan om hur det kunde komma sig att flera av Gustafs döttrar blev pigor nere på Österlen långt hemifrån Göinge.

Mer om detta i nästa veckas inlägg! Torparen i Marklunda