En spännande upptäckt i släktträdet gjorde världen mindre

Bryllingprojektet - om att släktforska på andra halvan av 1900-talet

Parallellt med att jag skriver om min släkt och livet förr här på bloggen så har jag under det senaste halvåret också jobbat med ett annat delprojekt i min släktforskning. Mitt "bryllingprojekt" som jag kallar det, har handlat om att leta upp ättlingar till mina anor 4 generationer bakåt. Det blev betydligt större än jag hade trott och tog mycket mer tid än jag hade tänkt mig. Mitt släktträd har växt på bredden med ungefär 2000 nya personer och i jakten på dessa blev världen också lite mindre när jag gjorde en spännande upptäckt!

Jag utgick från mina anor 4 generationer bakåt, det vill säga mina mor- och farföräldrars mor- och farföräldrar. Dessa var födda i mitten av 1800-talet. Det här är "den gyllene tidsperioden" för en släktforskare. Det finns oftast mycket och relativt lättläst information att hitta i kyrkoarkiven. Dessutom finns numera tillgång till register som gör det lättare att hitta i arkiven, särskilt om man skulle köra fast. Samtida skildringar och forskning om samhället och hur livet såg ut på den tiden finns i mängder.  Det kan finnas berättelser i hembygdsböcker om människorna och bygden där anorna kom ifrån. Ibland kan hus där anorna levde sina liv fortfarande finnas kvar och om man har tur kan till och med fotografier finnas bevarade. Det här är alltså en väldigt rolig och spännande period att forska i eftersom man kan få mycket information och gå på djupet och lära sig mer om hur livet såg ut för de här anorna.

Deras barn, mina föräldrars mor- och farföräldrar med syskon var födda omkring slutet av 1800-talet och det som är speciellt med den här generationen är att de levde så pass nära i tiden att mina föräldrar och andra nära släktingar kan ha minnen av dem eller åtminstone ha hört talas om dem och vad som hände i deras liv. Man kan också hitta mycket information i arkiven från större delen av den period då dessa personer levde och givetvis finns det också mer annat material bevarat ju längre fram i tiden man kommer.

Men redan i nästa generation, när det gäller mina mor- och farföräldrar, deras syskon och kusiner födda i början av 1900-talet, blir det svårare. När man kommer en bit in på 1900-talet omfattas kyrkoarkiven nämligen av sekretessgränsen som generellt är 70 år. Kyrkböcker som innehåller yngre uppgifter finns därför inte digitaliserade. Det som finns istället är befolkningsregister där man får information om en persons namn, födelsedatum och födelseort, yrke eller titel, civilstatus samt var personen var mantalsskriven det aktuella året. Den information som finns är alltså inte alls lika omfattande som de uppgifter som kan finnas i husförhörs- och församlingsböckerna. Register finns för åren 1950, 1960, 1975 och 1985 på Arkiv Digital. Sveriges Släktforskarförbund har gett ut motsvarande register för åren 1970, 1980, 1990 och i höstas kom det efterlängtade registret Sveriges Befolkning 2000. Som komplement finns även Sveriges Dödbok 7 som innehåller alla som avlidit i Sverige under perioden 1860-2017. Registerna kan beställas från Rötterbokhandeln som är en specialiserad nätbokhandel som drivs av Sveriges Släktforskarförbund.

Svårigheten med att forska i registerna är flera. Man kan se vilka personer som är folkbokförda på samma adress, men inte vilken inbördes relation de har. 

Under andra halva av 1900-talet förändrades samhällets syn på äktenskap och familjebildning. Det ansågs inte längre vara skamligt att få barn utom äktenskapet och allt fler par valde att bara vara sambor. Familjebildningar som inte tillhör den traditionella bilden av kärnfamiljen så som styvfamiljer och ensamstående föräldrar blev allt vanligare. Antalet skilsmässor ökade också kraftigt under samma period och peekade 1974 då lagstiftningen reformerades. Då behövdes det inte längre några speciella skäl för att få lov att skiljas, utan det räckte med att någon av makarna begärde skilsmässa.  

Det kan därför vara svårt att avgöra om personer som bor tillsammans har någon form av förhållande. Det kan också vara svårt att veta vem eller vilka som är föräldrar till eventuella barn som bor på samma adress. 

Om två vuxna personer bor tillsammans och är vigda samma datum kan man utgå från att de är gifta med varandra. Om det dessutom bor barn på adressen i rimlig ålder kan man ofta anta att de är barn till de vuxna som bor på samma adress. Men det finns förstås undantag. Något av barnen kan förstås vara bara antingen den ena eller andra förälderns barn från ett tidigare förhållande, och så kan det finnas barn som av olika skäl inte bor tillsammans med någon av de biologiska föräldrarna. Det finns därför en risk att jag har fått med personer i mitt projekt som inte är ättlingar till mina anor. 

Det kan förstås också vara precis tvärtom att jag har missat ättlingar. Det är 5-10 år mellan registerutdragen och under en sådan period kan en person hunnit både gifta sig och skilja sig eller ha varit sambo och separerat. Om det då fanns barn i den relationen och de barnen bor tillsammans med den förälder som jag inte är släkt med är det väldigt svårt att hitta dem bara genom att använda registerna. Det är också svårt att hitta personer som är födda efter det sista registerutdraget år 2000.

I registerna fram till 1975 finns oftast yrke angivet. Det är ganska spännande att se hur yrkeslivet har utvecklats under ungefär 100 år. I de första generationerna arbetade de flesta inom lantbruket, senare blev det allt vanligare med arbetaryrken såsom snickare, bilmekaniker eller plåtslagare. Ogifta kvinnor gick från att vara pigor eller hembiträden till att bli affärsbiträden, kontorister eller sömmerskor, medans de gifta kvinnorna i stor utsträckning inte förvärvsarbetade ända in på 1970-talet. Vad mina släktingar arbetar med nu på 2000-talet syns inte i några register, men en reflektion är att många i samhället idag har yrkestitlar som är helt obegripliga, gärna på engelska. Annat var det alltså förr då man direkt kunde förstå vad ett yrke handlade om.  

Trots svårigheterna med registerna gjorde jag en spännande upptäckt när jag sökte efter ättlingar till min farmors far Frans syskon. En av hans bröder, Valfrid, fick en dotter som i sin tur fick en dotter - en syssling till min pappa. Så långt var det givetvis inget konstigt med det. Jag följde flickan framåt i tiden och hittade henne i registerna för 1950 och 1960, och fortfarande var det inget jag reagerade speciellt över. Men i registret för 1975 såg jag att hon gift sig. Det var något märkvärdigt bekant med de båda makarnas namn, och plötsligt började alla klockor att ringa. När jag sen fick syn på deras adress började hjärtat slå lite fortare. Kunde det verkligen stämma!? När jag föddes 1974 bodde min familj i Bjärred utanför Malmö och det visade sig att pappas syssling inte bara också bodde i Bjärred utan även på samma gata och dessutom i huset bredvid vårt! Ett helt osannolikt sammanträffande! Pappa och hans syssling bodde alltså grannar under större delen av 1970-talet utan att någon ens visste om att de var släkt! I inlägget 100 år i arbetarklassens Malmö kan du läsa mer om bröderna Frans och Valfrid och deras föräldrar.

Jag minns mycket väl de trevliga grannarna trots att jag bara var 6 år när vi flyttade ifrån Bjärred och efter att ha dubbelkollat och trippelkollat alla släktled igen kastade jag mig på telefonen och ringde min mamma som jag visste fortfarande har kontakt med den tidigare grannfrun efter alla år. Mamma tog kontakt med henne och berättade de spännande nyheterna och hon blev också så glad över detta! Vi växlade några mail och jag fick kopior på några foton från hennes sida av släkten. Tänk vad världen är liten!!

Farmors farbror Valfrid

Kommentarer

Anonym sa…
Hej Anneli
Min kusin Ulrika Friman berättade om din blogg då du hade kontaktat henne för ett DNA test.
Min pappa var äldsta barnet till Emil och Emmy Jönsson i Helsingborg. Jag har vår familjebibel
Och några bilder från gården om du är intresserad. Kontakta mig på mejl
Annelihansson@yahoo.se.