Från y-kromosom Adam till bronsålderns herdar

Genom att testa sitt y-dna kan man få reda på mer om sitt djupa ursprung längs fädernet och vilken haplogrupp, dvs vilken gren i mänsklighetens stora DNA-släktträd man tillhör. Nyfiken som jag är ville jag så klart ta reda på mer om detta. Problemet är bara att jag inte har någon y-kromosom att testa eftersom jag är kvinna. Y-kromosomen finns nämligen bara hos män och ärvs från far till son. 

Min pappa finns inte längre i livet och jag har ingen bror att testa. Det finns inte heller någon farbror eller några manliga kusiner längs min raka faderslinje, utan jag fick gå längre tillbaka i släktträdet och där fanns en bror till min farfar. När jag ändå var i farten ville jag passa på att få veta mer även om min morfars faderslinje och där var det lite lättare att hitta en nära släkting, nämligen en morbror. Jag frågade dessa två män, en på farfars sida och en på morfars sida om de kunde tänka sig att bli testade för att hjälpa mig med min släktforskning och till min glädje ställde båda två upp!

Jag skickade in dessa två mäns DNA-prover till FamilyTreeDNA (FTDNA) i Huston, Texas och beställde DNA-testet Y-37. Y-DNA testerna är lite dyrare än ett vanligt autosomalt test och jag valde därför att börja med den lägsta nivån. 

Y-37 DNA test

På vissa ställen på y-kromosomen finns sekvenser av DNA som upprepas ett antal gånger efter varandra. De kallas Short Tandem Repeats (STR). Y-37 testet hos FTDNA mäter 37 av dessa STR-markörer. Genom att mäta antalet upprepningar på de 37 STR-markörerna kan man räkna ut vilken haplogrupp man tillhör.

Ibland sker det mutationer så att antalet upprepningar förändras. En sådan mutation i y-kromosomen förs vidare från far till son. En mutation i en av de 37 STR-markörerna inträffar i genomsnitt en gång på 4-5 generationer, men kan också inträffa oftare eller mer sällan, dels beroende på vilken markör det gäller och dels beroende på slumpen. En match, dvs en annan testad person, som har samma värde på samtliga markörer har en genetisk distans på 0, och på Y-37 testet finns då den gemensamma anfadern i genomsnitt inom 4-5 generationer bakåt i tiden. En genetisk distans på 1 innebär att värdet skiljer sig åt på en STR-markör och då kan den gemensamma anfadern finns inom 8-10 generationer bakåt. Observera att en mutation kan inträffa när som helst och därför kan den genetiska distansen vara 1 även mellan nära släktingar som tex mellan bröder eller mellan far och son.

Man jämförs också på lägre nivåer som mäter färre markörer, Y-25 och Y-12. Sannolikheten att man matchar blir större, men den gemensamma anfadern kan då finnas riktigt långt bak i tiden. Dessa matcher kan man mest se som lite kuriosa.

Testet Y-37 visar bara vilken huvudgren i DNA-släktträdet man tillhör. Ju fler markörer man testar desto längre ut i grenarna kommer man. För den som vill veta mer finns möjlighet att uppgradera till de mer avancerade testerna Y-111 eller Big Y-700. Den senare mäter även så kallade Single Nucleotid Polymorphisms eller SNP (uttalas snipp). Detta är en annan typ av mutation där någon av byggstenarna i DNA byts ut mot en annan variant.

Numera namnger man haplogrupperna efter namnet på huvudgrenen tex R, följt av namnet på den sista SNP som alla i gruppen har gemensamt tex M269. Fram till 2013 användes ett system för namngivning av haplogrupperna där grenarna benämndes tex R - R1 - R1b - R1b1 - R1b1a. Det visade sig vara ohållbart, då antalet nya grenar som upptäcks hela tiden ökar. Men de äldre benämningarna förekommer fortfarande parallellt med de nyare.

Farfars och morfars haplogrupper

Resultatet av testerna visar att min farfar tillhörde haplogrupp R-M198 (R1a1a) och att min morfar tillhörde haplogrupp R-M269 (R1b1a1a2). Båda tillhörde alltså huvudgruppen R och hade därmed ett gemensamt ursprung långt tillbaka i tiden.

Alla män som lever idag kan spåra sina raka faderslinjer tillbaka till en man som levde i västra Afrika för omkring 200000 - 300000 år sedan. Han kallas y-kromosom Adam. Namnet är inspirerat av bibelns Adam men annars har de inget med varandra att göra. Den genetiska Adam var varken den förste eller ende mannen som levde vid den tiden, men han är den ende man som är anfader längs en obruten linje av fäder och söner till alla män som lever idag!

Några av Adams ättlingar lämnade så småningom Afrika och för omkring 25000 år sedan uppstod haplogrupp R. Denna har identifierats i kvarlevorna efter en fyraårig pojke som levde för omkring 24000 år sedan och som begravdes i Mal'ta i närheten av Baikalsjön i Sibirien, Ryssland. Han tillhörde ett stenåldersfolk som jagade mammut på stäppen under istiden. I närheten av gravplatsen har man funnit lämningar av bostäder från samma tid som var byggda av djurben och djurhudar. Tillsammans med pojken i graven har man funnit en del konstföremål, bland annat en venusfigur utkarvad ur elfenben.

Många tusen år senare levde Yamnayafolket på stäpperna norr om Svarta havet. De tillhörde den efterföljande grenen i haplogruppsträdet. Deras kultur uppstod under den yngre stenåldern och de var ett mycket framgångsrikt herdefolk. De tämjde hästar, vävde ylletyger och uppfann hjulet och genom att de lärde sig att framställa metaller förändrade denna kultur samhället i grunden.

Någon gång vid denna tid skilde sig farfars (R1a) och morfars (R1b) faderslinjer åt.

För ungefär 5000 år sedan började Yamnayafolket att röra sig västerut mot Europa. De förde med sig det indoeuropeiska språket och de hade den genetiska fördelen att tåla mjölk.

Män som tillhörde grenen R1a anlände till Jylland för ca 4800 år sedan. Man tror att de åkte på kärror och att de höll får som de fick både kött och mjölk av, men även ull som de vävde tyger av. För att få betesmark till sina djur högg de ner mycket av skogen på Jylland. Hos en av dessa män uppstod mutationen Z284. Man tror kanske att några ättlingar till denne man sedan landsteg på Bjärehalvön i Skåne där det finns rika fynd från bronsåldern. Därifrån spred de sig sedan över Skandinavien och blev anfäder till var sjätte man i dagens Sverige. 

I projektet Sweden DNA på FTDNA har jag fått hjälp att tolka resultatet av testet på min farfars sida och fått veta att han sannolikt tillhörde just grenen Z284, men hans egen lilla kvist i släktträdet verkar vara ganska ovanlig. Det blev inte en enda match på nivån Y-37, utan först på nivån Y-12 finns det några enstaka matcher. Släktskapet med dessa finns alltså 3000-4000 år bakåt i tiden eller strax efter det att grenen Z284 uppstod.

Andra Yamnayamän som tillhörde grenen R1b tog sig allra längst västerut i Europa mot Atlantkusten. De fann stora tennfyndigheter främst på brittiska öarna och där började de tillverka brons i större skala. Dessa män blev anfäder till hälften av alla de män som lever i Europa idag. Från brittiska öarna tog sig några av männen vidare med båtar över Nordsjön till Skandinavien och var femte svensk man idag härstammar från dessa män.

I Beddinge mellan Trelleborg och Ystad har man funnit ett 4300 år gammalt gravfält från den så kallade stridsyxekulturen. Man vet inte så mycket om denna kultur mer än att man begravde de döda med flintyxor som troligtvis inte användes i strid utan som symboliserade den dödes status. Man har lyckats analysera DNA från en av männen från gravfältet och han tillhörde grenen R1b. Det blir lite extra spännande med just det fyndet eftersom morfars farfar föddes i Simris år 1841 bara 6 mil därifrån.

"Mina" y-dna tester gav alltså svaret på frågan om min farfars och min morfars djupa ursprung längs fädernet. Men på morfars sida var det inte bara ren nyfikenhet om det djupa ursprunget som gjorde att jag ville testa y-dna utan också en förhoppning om att hitta en ledtråd i sökandet efter min morfars farfar Nils Wedbergs okände far. Tyvärr har de närmaste matcherna en genetisk distans på 2, vilket betyder att den gemensamma anfadern kan finnas upp till 12-15 generationer bakåt och då hamnar vi före den tid då det normalt går att forska i arkiven. Ingen av matcherna har heller någon uppenbar koppling till Österlen där Nils okände fadern måste ha befunnits sig på hösten år 1840. Jakten på den okände får alltså gå vidare i arkiven i väntan på att någon match med den genetiska distansen 0 förhoppningsvis ska dyka upp!

 

Kommentarer

Anonym sa…
Det är svårt att släktforska via Y. 6 generationer tillbaka kan ge 64 anor. Men bara 1 av dessa har samma Y. Så det blir väldigt liten chans att ättlingar till just denna låtit testa sig. Men man kan ha tur förståss.
Gilbert
Vi har testat autosomalt också förstås för att öka chanserna att hitta den okände fadern, och jag jobbar på att leta efter matcher som inte hör hemma på de kända släktgrenarna. Men det tar tid ;)
Annelie
Ola sa…
Hej, jag forskar om Simris och eventuellt ska det också så småningom bli en bok av alltihop. Får jag fråga vad din släkting därifrån, född 1841, hette? Jag vet att det har funnits flera familjer Sandberg där, men det hette han kanske inte - din morfars farfar? Tack på förhand för hjälpen, Ingrid Svensson (gift med Ola Håkansson)
Hej Ingrid! Jag har lånat en bok om Simris på biblioteket av Ingrid Svensson. Är det kanske du som har skrivit den? Mycket intressant! Min morfars farfar hette Nils Wedberg. Du kan läsa mer om honom här https://annfrisand.blogspot.com/2020/07/husar-wedberg-i-ystad.html