Othildas hemlighet

Den 12 december 1881 föddes ett litet gossebarn i den lilla byn Norra Heljaröd i Farhults socken i Skåne. Han fick namnet Viktor Eliander i dopet och blev långt senare mina barns farmors farfar.

Viktors mor var den 21 åriga pigan Othilda Svensson som bodde  tillsammans med sina föräldrar Sven Olsson och Johanna Nilsson på en av gårdarna i byn. Othilda var ogift och namnet på den som var far till hennes barn skrevs inte in i födelseboken och har förblivit en hemlighet ända in i våra dagar. 

Viktor Eliander föddes i den period när det är som svårast att spåra en okänd far i arkiven. Från 1864 betraktades lägersmål, det vill säga sex utanför äktenskapet, inte längre som en brottslig handling i lagens mening och myndigheterna hade inget intresse av att spåra upp fadern eftersom han inte hade begått något brott. Först 1918 trädde en ny lag i kraft som gav kommunens barnavårdsman i uppdrag att ta reda på vem som var far till barnet och se till att denne betalade underhållsbidrag.

Namnet Eliander som Othilda valde till sitt barn är ovanligt och jag har funderat kring om namnet skulle kunna vara en ledtråd till vem som var barnets far. Registret Sveriges Befolkning visar att det fanns fem personer som bar namnet Eliander antingen som för- eller efternamn år 1880. Fyra av dessa var bara unga pojkar. Den femte var visserligen i lämplig ålder men han var gift och rörde sig runt i mellanskåne med sin familj vid den aktuella tiden och det finns inget som tyder på att han skulle ha kunnat ha någon kontakt med Othilda. 

En av de fyra pojkarna med namnet Eliander fanns emellertid i just Norra Heljaröd. På ägorna till gården där Othilda bodde med sina föräldrar fanns det ett antal torp och i ett av dessa bodde Mattias Torstensson, hans hustru Elna Björkman och deras sjuårige son Viktor Eliander Mattsson. Man kan tänka sig att Othilda blev inspirerad av grannarnas namnval och kanske hon tyckte om deras lille pojke. Denne grannpojke gick senare till sjöss och dog bara 17 år gammal av tyfus under en resa med briggen Hiram mellan Skellefteå och Helsingborg.

Det ovanliga namnet gav alltså inte någon ledtråd i sökandet efter den som var far till Othildas barn.

En annan fundering jag har haft är om Per Johansson, mannen som Othilda senare gifte sig med skulle ha kunnat vara far till Viktor. En teori som funnits i släkten har varit att Per skulle ha gjort Othilda med barn och sedan gått till sjöss eller åkt till Amerika och inte kommit tillbaka förrän flera år senare, men det finns inget som stöder den teorin i arkiven.

Per Johansson var född 1855 i Farhult, och ett lustig sammanträffande är att han hade samma födelsedag som Viktor, den 12 december. Vid 21 års ålder gick Per till sjöss, men i sjömansarkiven kan man se att han bara gjorde en enda seglats som jungman på skonerten Alex under våren 1876. Detta var flera år innan Viktor föddes och i husförhörslängden har anteckningen om att Per var sjöman strukits redan innan 1880. I husförhörslängden kan man också se att Per "bevisat förhör och begått nattvard" varje år. Det verkar därför inte sannolikt att han skulle ha varit frånvarande och befunnit sig långt från Farhults socken under flera år i början av 1880-talet. 

Othilda och Per gifte sig först 1886. Sju månader efter vigseln föddes deras gemensamma barn, sonen Gustaf Valdemar. Om Per även hade varit far till Viktor kan man undra varför han inte gifte sig Othilda redan första gången han hade gjort henne med barn.  I samband med vigseln skulle också föräldrarna ha kunnat legitimera Viktor som sitt äkta barn fött under äktenskapslöfte, men det gjorde de inte. I bouppteckningen efter Per nämns endast hustrun Othilda och sonen Valdemar. Man kan visserligen inte helt utesluta att Per var far till Viktor men min slutsats blir ändå att han mest sannolikt inte var Viktors far. 

För att lösa gåtan om vem som var Viktors far återstår därmed bara en möjlighet och det är DNA-testning. Några av Viktors ättlingar är redan testade, men tolkningen av resultatet försvåras av att alla verkar vara släkt med alla flera gånger om i bygden. Men det finns några matcher som leder mot en familj i grannsocknen Välinge, där det fanns en son i Othildas ålder som reste till Amerika våren 1881 strax efter den tidpunkt då Viktor Eliander måste ha blivit till. Om det skulle vara han som var fadern kanske varken han eller Othilda ens visste att hon var gravid när han reste och han kanske aldrig någonsin fick veta att han hade en son hemma i Sverige. Hur som helst är det ännu så länge bara en spekulation och det behövs mer forskning och fler matcher som pekar i samma riktning för att man ska kunna fastställa om den teorin stämmer.

Det rådde Amerika-feber i Farhult och under 1800-talets sista årtionden bröt nästan var fjärde invånare i socknen upp från sina hem, lämnade allt och gav sig iväg med förhoppningen om ett bättre liv i Amerika. Under vissa perioder upptas hela sidor i flyttlängden av ordet Amerika och ibland lär det till och med ha varit kö till pastorsexpeditionen för att få ut flyttbetyg inför resan. Våren 1890 bestämde sig även Othildas make Per för att resa till Amerika.

När Per reste blev Othilda ensam på gården med sina gamla föräldrar och de två små barnen som snart skulle bli tre. Strax efter det att Per hade rest upptäckte nämligen Othilda att hon var med barn igen och på hösten födde hon en flicka som fick namnet Signe. När Signe var drygt ett år smittades hon av difteri. Sjukdomen som orsakas av en bakterie kallades förr strypsjukan eftersom den ger svullnad i svalget och andningssvårigheter. Difteri är en allvarlig sjukdom och lilla Signe och två andra små barn i byn överlevde inte utbrottet. Numera är sjukdomen mycket ovanlig i vårt land eftersom nästan alla barn vaccineras mot den.

Man kan undra vad Othilda tänkte och kände när Per reste till Amerika. Att hålla kontakten kan inte ha varit så lätt på den tiden när det tog flera veckor för ett brev att komma fram. Kanske var det meningen att Othilda och barnen skulle komma efter Per, men hur som helst blev det aldrig så. Efter 18 långa år kom Per tillslut tillbaka till familjen i Sverige. Man undrar så klart vad han hade gjort i Amerika och varför han kom tillbaka, men att leta efter någon som heter Per Johansson i Amerika är som att leta efter en nål i en höstack! När jag istället letade efter Pers syster Elna som utvandrade tillsammans med sin make och barn fick jag träff på en familj där alla har rätt namn boende på 89 Prospect Street i Worcester, Massachusetts. Hos denna familj fanns två inneboende vid folkräkningen 1900, maskinisterna Paul Johnson och Peter Johnson. Dessa två män skulle kunna vara Elnas bröder Pål Johansson och "vår" Per Johansson. Namnen låter som typiska amerikaniseringar av deras svenska namn. Peter uppges vara född i dec 1856, vilket är ett år fel och han uppges ha varit i Amerika i 12 år, men ankomstår stämmer sällan exakt i de amerikanska arkiven, så jag tycker ändå att det är rimligt att det kan vara vår Per Johansson.

 

I Worcestor City Directory 1900 finns en Peter Johnson på 89 Prospect Street, med titeln wireworker. Det är möjligt att han arbetade som maskinist vid en av de största industrierna i Worcester i slutet av 1800-talet som hette Washburn & Moen Manufacturing Company. De tillverkade olika typer av wire, det vill säga metalltråd som till exempel telegraftråd och taggtråd. 

När Per återvände var Othildas föräldrar döda och sonen Viktor hade tagit över gården. I äldre tid kunde ett utomäktenskapligt barn inte ärva varken sin mor eller far, men från 1866 kunde ett oäkta barn ärva sin mor om hon lät skriva in i dopboken att hon erkände barnet som sitt och detta är precis vad Othilda gjorde. I dopboken kan man läsa: "Modern har personligen erkänt barnet såsom sitt och begärt, att anteckning derom måtte i dopboken ske". Othilda fick ärva gården i Norra Heljaröd av sina föräldrar och eftersom hon såg till att Viktor fick arvsrätt efter henne så blev det han som sedan fick ta över gården.

Nästa inlägg blir sista delen av berättelsen om gården i Norra Heljaröd där jag kommer att berätta mer om Viktor och hans familj på gården under 1900-talet.

Källor: Arkiv Digital kyrkböcker, sjömansarkiv, bouppteckningar; Ancestry; Sveriges Befolkning 1880 (Digitala Forskarsalen); Fader okänd, Elisabeth Reutersvärd; Mölle-Kullen genom tiderna, Anders W Mölleryd; digitalworcester.com