Lantbrukaren i Norra Heljaröd

När det finns en gård som funnits i släktens ägo under flera generationer är det intressant att ta reda på mer om gårdens historia och de människor som har levt där. Detta är den sista delen i en serie av tre blogginlägg som handlar om släktgården i Norra Heljaröd där mina barns farmor växte upp. 

Mina barns farmors farfar Viktor Eliander Johansson fick ta över sina morföräldrars gård några år efter det att morfadern Sven Olsson hade gått bort 1904. Viktors mor Othilda var i 45 års åldern när hennes far Sven Olsson dog. Hon hade fått ärva modern Johannas del av gården redan några år tidigare och när fadern dog blev hon ensam ägare till gården. Hennes make Per Johansson vistades i Amerika sedan många år tillbaka och det var nog svårt för Othilda att driva gården själv. 

I bouppteckningen efter Othildas mor 1897 kan man läsa att gården bestod av två fastigheter: Norra Heljaröd 6, 7/64 mantal och Norra Heljaröd 5, 9/128 mantal, vilka tillsammans värderades till 11300 kronor. På gården fanns 1 par hästar, 6 kor och 3 kalvar, 3 får och ett okänt antal fjädefä. Djuren var gårdens mest värdefulla tillgångar och värderades till 875 kronor. Det fanns också vagnar, plogar och andra sorters redskap som tillsammans med övrigt lösöre så som möbler, kläder och porslin värderades till några hundralappar.

I Lagfartsboken för Luggude Domsaga kan man läsa att Viktor Johansson och hans fästekvinna Therese Engström köpte gården av Viktors mor Othilda i januari 1907. Viktor Eliander Johansson var född den 12 december 1881 på gården i Norra Heljaröd och hans fästmö hette Rakel Theresia Engström var född 16 februari 1886 i den närbelägna byn Tånga som dotter till skomakaren Olof Engström och hans hustru Maria Pålsson, men sedan flera år bodde familjen i Utvälinge. I kyrkobokföringen var hon under alla år inskriven som Theresia, men kallades aldrig något annat än Therese.

Det lyste för Viktor och Therese i Välinge kyrka i januari 1907, i april gifte de sig och i juli föddes äldste sonen Tage. Två år senare fick de också en dotter, Martha. Therese blev snart med barn igen och den här gången skulle det visa sig att hon bar på tvillingar. På midsommarafton den 23 juni 1910 födde hon två små gossar. Den ena fick namnet Henning och blev med tiden mina barns farmors far. Men en tvillingfödsel vid den här tiden var långt ifrån riskfri och den andre lille gossen var dödfödd och begravdes redan samma dag. 

På bilden ser vi Therese och Viktor med barnen Martha, Tage och Henning.

Under åren 1913-1920 genomfördes jordbruksstatistiska lokalundersökningar i hela landet. Undersökningarna utfördes av Hushållningssällskapen på uppdrag av Statistiska Centralbyrån. Uppgifterna samlades in både som underlag för fastighetstaxeringen och för att man skulle få en bild av "rikets allmänna tillstånd" genom att mäta jordbruksproduktionen. 



Vid mätningen 1913 var gårdens areal 16,8 hektar. Det fanns fyra hästar på gården, tolv kor och kalvar, fyra gödsvin och femtio höns. Man odlade höstvete och höstråg, havre och korn, ärter, potatis och sockerbetor, och som foder till djuren odlade man rotfrukter. På sommaren fick djuren gå ute och beta gräs i hagmarkerna, men till vintern odlade man även hö som man utfodrade dem med. Av lokalundersökningen kan man också utläsa att Viktors gård var en av de större i Norra Heljaröd och att han var en av de som hade skördat mest potatis och rotfrukter året före undersökningen.  

1941 köpte sonen Henning Johansson gården av sina föräldrar och 1944 gjordes en ny jordbruksräkning. I denna kan man läsa att gårdens areal hade ökats till 21,5 hektar och att det numera fanns el indraget både för belysning och matlagning i hushållet. Man hade inte rinnande vatten inne i bostaden, men det fanns i djurstallarna.

Om man jämför de redskap som fanns på gården i jordbruksräkningen 1944 med de som fanns vid bouppteckningarna efter Othildas föräldrar runt sekelskiftet 1900 kan man se lite av jordbrukets utveckling under den här tiden. Runt 1900 använde man olika sorters plogar, harvar och trumlor som kopplades efter gårdens arbetshästar. 1944 fanns det bland annat en radsåningsmaskin, en självbindare och en slåttermaskin som effektiviserade jordbruket. Maskinerna drevs fortfarande med hjälp av hästkraft och det var först på 1950-talet som traktorerna blev mer allmänna i jordbruket. 

I verket Svenska Gods och gårdar som gav ut 1944 får man mer information om djuren på gården och kan se att antalet djur hade ökat sedan 1913. 1944 fanns det 3 hästar, 10 kor, 6 ungdjur och 20 svin. Man kan också läsa att gården var taxerad till 32100 kronor. 

Svenska Gods och gårdar Malmöhus Norra 1944


När Henning dog på 1980-talet gick gården ur släktens ägo efter drygt 100 år.


Några tips om källor till gårdsforskning

Kyrkböckerna ger uppgifter om var en person/familj bodde och när det gäller gårdar på landsbygden kan man hitta fastighetens nummer och hemmantal i husförhörslängden och senare församlingsboken.
Kyrkböcker finns på Arkiv Digital eller på Riksarkivet Digitala Forskarsalen.

Lantmäteriet Historiska kartor finns kartor från äldre tid tillsammans med dokument som rör tex hemmansklyvningar, avsöndringar, ägoutbyte, laga skifte mm. Genom att jämföra Häradsekonomiska kartan från 1850- till 1930-talet med Ekonomiska kartan från 1935-1978 kan man tex se om en fastighet ändrat fastighetsbeteckning under denna tid. Jämför också gärna med moderna kartor för att ta reda på var gården låg.

För att få reda på en fastighets nuvarande fastighetsbeteckning kan man söka på Min karta hos Lantmäteriet eller på eniro.se genom att välja "tomtgränser".

En del Lagfartsböcker från ca 1875-1933 finns digitaliserade hos Arkiv Digital. De innehåller information om fastighetsbeteckning, hemmantal, datum för köpebrev eller arv och när lagfarten beviljades, vem som söker lagfart och fångensman (dvs vem som överlåter fastigheten). Det finns även hänvisning till tidigare och senare ägarbyten.

Före 1875 gällde uppbudsförfarande när en fastighet bytte ägare, vilket innebar att domstolarna var inblandade i försäljningsprocessen av fastigheter. Handlingen som låg till grund för överlåtelsen kallades fastebrev och finns i häradsrätterna eller rådhusrätternas arkiv.

Bouppteckningar kan innehålla uppgifter om en fastighets beteckning alt hemmantal, fastighetens värde och vem som ärver. Bouppteckningar finns på Arkiv Digital och för vissa områden finns sökbara register.

I bokverken Svenska gods och gårdar och Sveriges Bebyggelse kan man hitta spännande information om gårdarnas beskaffenhet vid tidpunkten för utgivningen, vilka som bodde där och hur gården ärvts eller köpts av tidigare ägare. Båda bokverken finns till viss del digitaliserade hos Arkiv Digital.

Hos hembygdsföreningar, bygdeföreningar eller släktforskarföreningar kan det finnas böcker som inte digitaliserats som handlar om byn eller bygden där gården låg och som kan ge värdefull information. Det kan också vara värt att söka efter likande böcker på de lokala biblioteken.

Lokalundersökningarna från 1910-talet ger information om gårdens areal, skörd och djurhållning. Dessa finns på Riksarkivet Digitala Forskarsalen.

I Jordbruksräkningen från 1944 finns information om gårdens areal, antal maskiner, elkraft, vattenförsörjning mm. Dessa finns på Arkiv Digital. 

På Arkiv Digital finns flygbilder på många gårdar från senare hälften av 1900-talet.

Om gården inte finns kvar kan det finnas information om tex husgrunder som är klassade som fornlämningar på Riksantikvarieämbetets sida Fornsök

På Riksarkivets Digitala Forskarsalen kan man söka efter om gården varit brandförsäkrad. Det gäller oftast bara större gårdar, men där kan finnas mycket spännande information om fastigheten.

Och tillslut det roligaste: packa picknickkorgen, ta en utflykt och besök platsen där gården låg!

Kommentarer