Spikfabriken i Rössjöfors

Mina barns farfars farfar Axel Gottfrid Sandberg kom från en småländsk smedsläkt och tillsammans med sina bröder Robert och Oscar startade han en spikfabrik i Rössjöfors i Munka Ljungby i Skåne.

Axel Gottfrid Sandberg var född den 4 oktober 1873 i Gunnebo i Gladhammars socken i Småland. Axels far Gustav Adolf Sandberg var kättingsmed vid Gunnebo bruk där man förutom kätting även tillverkade spik, skruv, bult och järnband. Bruket var med den tidens mått en modern industri, men arbetet i kättingsmedjan bedrevs i stort sett för hand och ansågs vara det tyngsta på bruket. Axel växte upp omgiven av en stor släkt. Flera av hans farbröder arbetade också som smeder på bruket och bodde med sina familjer i brukets arbetarbostäder.

Axel och två av hans bröder, Robert och Oscar, hade förmodligen en nära relation genom livet. De tre bröderna följde i faderns fotspår och blev smeder vid bruket i Gunnebo, men någon gång runt sekelskiftet 1900 fick de idén att starta en egen kättingsmedja.

Platsen de valde för sin smedja kallas Dalamöllan och ligger där Rössjöholmsån forsar fram över det öppna slättlandskapet mellan Ängelholm och Munka-Ljungby i nordvästra Skåne. Runt år 1900 fanns där sedan länge en gammal kvarn. Bröderna Sandberg fick idén att utnyttja vattenkraften i ån och intill kvarnen byggde de en kättingsmedja som stod färdig omkring 1903. Så småningom övergick de allt mer till att tillverka spik. Under de bästa åren sysselsatte smedjan fem man. Förutom de tre bröderna Sandberg var det Ernst Wilhelm Metall från Gladhammar och Axel Nilsson från Västrum.

På en bondgård i närheten av Dalamöllan fanns samtidigt Axels blivande hustru, statarflickan Signe. Hon var tio år yngre än honom och arbetade som strykerska i Munka-Ljungby, vilket innebar att hon strök kläder åt ”finare” folk.

Signe var född den 4 april 1883 på gården Himmelstorp uppe på Hallandsåsen i Förslövs socken där fadern Nils Peter Johansson var åbo. Då Signe var 11 år lämnade familjen gården och blev statare. Förmodligen hade de det knapert på den lilla gården och även om livet som statare var hårt behövde de åtminstone inte svälta ihjäl. Under de närmaste 14 åren flyttade de runt mellan olika gårdar i Ängelholmstrakten hela tio gånger.

Axel och Signe gifte sig i Munka-Ljungby kyrka den 30 maj 1908. Sonen Henning föddes redan tre månader efter vigseln och så småningom fick familjen ytterligare 6 barn: Emma, Astrid, Åke, Maja, Carl och Folke.

Bröderna Sandberg arrenderade anläggningen i Dalamöllan och 1911 uppstod en tvist med ägaren. Bröderna flyttade då spikfabriken längre upp längs Rössjöholmsån till Rössjöfors i Munka-Ljungby. Där hade legat en gammal vadmaldsstamp sedan 1600-talet som kallades Gamle Stamp. Senare fanns där spinneri och väveri och man hade utnyttjat kraften i vattenfallet till att driva olika maskiner. Bröderna Sandberg köpte anläggningen av baron Rosenörn-Lehn på Rössjöholm  gods. Han hade döpt vattenfallet till Rössjöfors och använt det för att få elektricitet.

 

Rössjöfors Spikfabrik, Gåramålning F Altenburg 1911

Foto av Rössjöfors från 1900-talets början

Spikfabriken blev känd i trakten för det oväsen maskinerna förde. Fabriksgården vid Rössjöfors var en samlingspunkt för folk i trakten på sommarkvällarna under 40- och 50-talet före TVs tid. Ibland kunde där finnas ett missionstält. 

Mitt emot spikfabriken, på andra sidan Rössjöholmsån bodde Axel och Signe i ett hus med sina sju barn. Två av dem dog unga. Dottern Astrid fick tuberkulos och dog endast 19 år gammal. Hon var förlovad och fästmannen hade snidat ett vackert skrin till henne som finns kvar i släktens ägo. Sonen Folke råkade ut för en olyckshändelse då han gjorde värnplikten. Han sögs in i en båtpropeller och dog endast 21 år gammal.

Sonen Åke blev den som förde vår släktlinje vidare. Han blev mina barns farfars far. 

Signe och Axel med barnen Emma, Folke, Henning, Calle, Åke och Maja

När Axel dog hade Spikfabriken upphört och byggnaderna hade börjat förfalla. Idag har de moderniserats och på platsen finns ett sågverk som fortfarande drivs med vattenkraft.

Axel och Signe blev 86 respektive 71 år gamla. De är begravda på Munka-Ljungby kyrkogård. På samma gravplats är även barnen Astrid, Folke, Emma, Henning och Calle begravda.

Detta är den första berättelsen om mina barns anor på deras pappas sida och under de följande veckorna kommer jag att fortsätta att berätta några av historierna om anorna på denna sidan av släktträdet.  Det kommer att handla om ytterligare en smed, en släktgård och om byggmästaren som byggde de första husen i Björkhagen.

Källor:

Arkiv Digital kyrkböcker, Munka-Ljungby Tåssjö hembygdsförening: - Ortsnamn Munka-Ljungby, Informationstavla vid Rössjöfors, Tostarps by och Brandsvig – Tostarps sockens hembygdsförening, Foto och berättelser från Jonas Sandberg, Tidningsurklipp om olyckshändelse från juli 1946, Sveriges Befolkning 1950