Kartan som visade vägen hem till Åhus

Åhus! Jag är helt betagen! Det är en skön sommardag och doften av rosor och schersmin är nästan överväldigande. De kullerstensbelagda gatorna och de gamla korsvirkeshusen med halmtak ger mig nästan en känsla av att tiden har stått stilla i flera hundra år.

Trots att vi lever i en digitaliserad värld är det inte allt som går att hitta på nätet och i släktforskningen har man ibland nytta av att resa till de platser där anorna befann sig. Under sommarens första semestervecka begav jag mig därför till Åhus för att se om jag kunde hitta nya ledtrådar i sökandet efter min ana studenten Lundbeck.

Jag har tidigare berättat om min farfars morfar Nils Peter Lang och hans liv tillsammans med hustrun Mathilda i Stockaryd i Småland, och mannen som kallas Studiosus Lundbeck i kyrkböckerna var Nils Peter Langs morfar. Den här släktgrenen har varit väldigt spännande och samtidigt riktigt utmanande att forska kring och många pusselbitar återstår fortfarande innan jag kan berätta hela historien om släktgrenen från Åhus.

Det jag i stora drag har lyckats ta reda på så här långt är att Nils Peter Langs mor Ottiliana Ulrika Lundbeck var född i Åhus den 6 juni 1807. Jag hade tidigt en känsla av att hon kom från en ”finare” familj och det visade sig att hennes far Jonas Lundbeck studerade vid Lunds universitet, kanske för att bli präst, och samtidigt arbetade som klockare i Åhus. Modern Hedvig Charlotta Dalman var prästdotter och kan möjligen vara en så kallad ”gateway ancestor”, det vill säga en ana som öppnar upp och gör det möjligt att komma riktigt långt tillbaka i tiden i släktforskningen. I det här fallet leder spåren mot det danska hovet. Men oavsett härkomst så blev Hedvig Charlottas liv hårt. Tyvärr dog Jonas Lundbeck ung och som änka blev Hedvig Charlotta beroende av understöd från fattigvården.

Innan utflykten till Åhus hade jag förberett mig genom att leta fram en gammal karta över staden från 1770 där jag hade ringat in de platser jag hade identifierat som intressanta i kyrkböckerna. Väl på plats kändes det riktigt häftigt att kunna navigera genom det medeltida gatunätet med hjälp av kartan trots att det hade gått 250 år sedan den ritades.

Åhus 1770 - Kartan som visade vägen genom Åhus

I Åhus parkerade jag en bit utanför stadskärnan och promenerade i riktning mot kyrkan och torget. Jag hade kartan i handen och blev stoppad av en trevlig kvinna som gärna ville hjälpa mig. Det visade sig att hon också var intresserad av släktforskning, men självklart kunde hon inte minnas klockaren Lundbeck eller hans familj som levde i staden för 200 år sedan.

Framme vid torget hittade jag det lilla museet som hade en intressant utställning om det medeltida Åhus och en fin konstutställning med tema Östersjön, men det var ju inte riktigt därför jag hade kommit hit så jag gick ut och tittade mig omkring på det stenbelagda torget och nästan omedelbart fick jag syn på ett gult hus med skylten ”Klockarens Hus”. Jag hittade också information om att huset troligen var byggt under andra hälften av 1700-talet och hade tjänat som bostad för klockaren i äldre tid. På min karta från 1770 hade jag markerat huset som intressant eftersom den dåvarande klockaren bodde där. Tänk att jag kanske hade hittat huset där Jonas Lundbeck bodde med sin familj! Visserligen kan man se på äldre fotografier att huset troligtvis både har renoverats och byggts ut sedan dess.

Till vänster "Klockarens Hus" och bakom träden skymtar St Maria kyrka

Jag satte mig på det fridfulla torget en stund för att låta fantasin föra mig tillbaka i tiden. För 200 år sedan var torget stadens pulserande hjärta, en plats full av liv och rörelse. Där i vimlet kunde jag föreställa mig Ottiliana Ulrika, som då bara var bara 14 år, komma trippande över kullerstenarna tillsammans med sin mor Hedvig Charlotta. Kanske de var på väg mot prästgården på andra sidan torget där Ottiliana bara något år senare fick tjänst som jungfru hos Prosten Stark.

Jag reste mig från bänken, gick vidare och tittade in i Sankta Maria kyrkan där Jonas Lundbeck arbetade som kantor och klockare. Jag spanade efter gravstenar med namnet Lundbeck på den gamla kyrkogården, men hade ingen tur där. Sedan strosade jag runt med min gamla karta längs gatorna som kantades av söta små hus. Det var som att ha klivit rakt in i en sagovärld.

Hit till Åhus kom Nils Fredrik Lang som hattmakargesäll 1833 och det var då han träffade Ottiliana Ulrika. De gifte sig 1836 och flyttade tillbaka till Nils Fredriks hemort Sölvesborg. Familjen blev så småningom utfattiga och när Nils Fredrik Lang var död hamnade änkan Ottiliana Ulrika på fattighuset. Trots att jag hade svårt att slita mig från Åhus begav jag mig tillslut vidare mot Sölvesborg och även där följde jag en gammal karta. Det gamla fattighuset där Ottiliana Ulrika fick sluta sina dagar fanns bevarat och är förklarat som kulturminnesmärke. Jag hittade också torget där hattmakare Langs hus en gång låg, men det huset är sedan länge rivet och ersatt med en ful nyare byggnad.

Gamla fattighuset i Sölvesborg

Det sägs att Åhus är en av Sveriges bäst bevarade medeltida städer och kanske det är därför det är så lätt att föreställa sig livet här i början av 1800-talet. Även om utflykten inte gav så mycket konkret information om familjen Lundbeck förutom möjligen vilket hus de bodde i så känns det som om jag för en dag har fått vistas i deras tid. Och för första gången någonsin får jag en liten aning av den där känslan som jag så länge har sökt i min släktforskning, känslan av att hitta hem.