Drömmen om Amerika

Mina anor stannade kvar här i Sverige, men det fanns syskon och kusiner som lämnade allt och begav sig iväg mot äventyret i det stora landet i väst. Var och en hade förstås sina egna skäl att ge sig av, men de flesta drömde om en bättre framtid i Amerika.

Utvandringen från Sverige till Amerika tog fart i mitten av 1800-talet. Som en av de viktigaste bakomliggande faktorerna brukar man ange att levnadsstandarden hade börjat förbättras och därmed hade barnadödligheten minskat. När allt fler barn överlevde ökade befolkningen kraftigt och speciellt på landsbygden kunde det vara svårt att få arbete. I Amerika var det brist på arbetskraft och det kunde finnas möjlighet till gratis odlingsmark enligt Homesteadlagarna. Tänk vilken dröm för ett fattig bondpojke! Möjligheterna i det nya landet lockade samtidigt som det fanns skäl att lämna Sverige. Man längtade bort från fattigdom och klassförtryck. Detta brukar kallas för push-and pull faktorer.

Under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet utvandrade ungefär en miljon svenskar till Amerika. Det motsvarade ungefär en femtedel av Sveriges dåvarande befolkning. Utvandringen var så omfattande att Sveriges riksdag tillsatte en utredning som slog fast att det var de stora klyftorna i samhället mellan fattiga och rika som orsakade utvandringen, och därför föreslog man reformer så som allmän rösträtt och bättre bostäder för att förmå människor att stanna i Sverige. När första världskriget bröt ut mattades utvandring av och upphörde sedan nästan helt på 1930-talet i samband med den stora depressionen. 

"Welcome to the land of Freedom" - Skiss publicerad i Frank Leslie's illustrated newspaper 1887

Något som jag ofta har funderat över är vad som hände med alla de släktingar som "försvann" till Amerika. I de svenska arkiven slutar spåren efter emigranterna för det mesta med en notering i husförhörsboken om att personen har flyttat till "Norra Amerika". Om man vill forska vidare finns olika släktforskarsidor på nätet som kan vara till hjälp. 

Ancestry är världens största kommersiella släktforskarföretag och där kan man söka bland miljarder digitaliserade uppgifter om man har ett abonnemang. En annan bra sida är mormonernas Family Search där man kan söka kostnadsfritt. Jag tycker att de båda sidorna kompletterar varandra på ett bra sätt. 

När jag släktforskar kring mina anor och deras släktingar här i Sverige är det främst husförhörsböckerna och senare församlingsböckerna jag utgår ifrån. Böckerna skrevs med några års intervall och det som hände under den tiden fördes in i boken. Genom att leta i bok efter bok kan man på så sätt följa en person år efter år genom hela livet.

I Amerika finns ingenting liknande. Man har gjort folkräkningar vart tionde år som innehåller uppgifter om till exempel namn, ålder och födelseland, men det räcker sällan för att säkerställa att man har hittat rätt person. Man behöver ofta komplettera med uppgifter från andra källor som till exempel passagerarlistor, mönstringskort och vigselböcker som kan ge ledtrådar till hur det gick för emigranterna. Men det är inte enkelt att få bra träffar när man söker i de digitaliserade registerna och det gäller att vara kritisk när man granskar källorna. Sökningar leder ofta till "tips" om uppgifter från andras släktträd, men tyvärr är det inte alla som är så noggranna. Felaktiga uppgifter har en tendens att sprida sig, så det gäller att vara försiktig med att kopiera andras släktforskning. 

En av de släktgrenar där jag har många emigranter är min farfars mors släkt från Småland. Flera av min farfars kusiner utvandrade till Amerika i början av 1900-talet och under de senaste månaderna har jag ägnat mig åt att försöka hitta information om dem i de amerikanska arkiven, framförallt via Ancestry.

Förenklad släkttavla som visar min farfars kusiner som emigrerade till Amerika. 
Tavlan är inte komplett och visar inte de kusiner som stannade kvar i Sverige.

En person som har varit intressant att följa är Anna Beda Cecilia Ros, född 1884 i Edshult i Småland. Hon var styvdotter till min farfars morbror Carl August Ros och halvsyster till de övriga barnen i syskonskaran. Hon var en av de första som utvandrade på den här släktgrenen. 

I husförhörslängden från Hults socken i Småland, där Beda var piga på en stor gård, finns det antecknat att hon emigrerade till Amerika 20 oktober 1902. Hennes första anhalt var Göteborg där hon fick ordna med biljetter, eller ett så kallat utvandrarkontrakt som gällde för hela resan till destinationen i Amerika. Kontraktet skulle sedan visas upp hos poliskammaren där hon skulle registreras och kontraktet stämplas för att hon skulle få resa iväg. Dessa emigrantregister finns bevarade och där har jag hittat information om att hon gick ombord på postångaren Orlando den 12 november 1902 och reste till Grimsby i England. Hennes slutdestination var New York. 

American Line's SS St Paul som trafikerade sträckan 
Southampton - Cherbourg - New York

I amerikanska passagerarlistor har jag sedan hittat information om att resan fortsatte med tåg till Southampton och därifrån vidare med ångfartyget St Paul över Atlanten. Hon ankom till immigrationsstationen på Ellis Island i New Yorks hamn den 22 november klockan 8 på morgonen. Resan mellan Sverige och Amerika tog alltså 10 dagar vid den här tiden. Det finns också information om att hennes "uncle" Gustaf Johnson i Bronx, New York betalt biljetten. Som ensamkommande ung kvinna hölls Beda kvar på Ellis Island över dagen tills myndigheterna hade försäkrat sig om hennes släkting verkligen skulle ta emot henne och ta hand om henne.

En faktor som kan ha bidragit till att Beda utvandrade kan ha varit att det redan fanns släktingar i Amerika. Man kan tänka sig att morbrodern skrev hem till Sverige och berättade om hur bra allt var i Amerika och kanske var det breven som fick Beda att ta mod till sig och göra resan över Atlanten? 

Fyra år senare reste Beda troligtvis tillbaka till Sverige och hämtade sin lillasyster Hildur. I  passagerarlistorna har jag funnit uppgifter om två unga kvinnor, Beda Lundberg och Hildur Ros, som reste med bantåg från Göteborg till Köpenhamn och vidare med ångfartyg till New York i mars 1906. Den släkting som skulle ta emot dem i det nya landet var liksom förra gången morbrodern Gustaf Johnsson. En förvirrande detalj som jag ännu inte har lyckats få klarhet i är förstås Bedas efternamn Lundberg. 

1910 reste Beda hem till Sverige ytterligare en gång, nu under namnet Anna B C Roos. På vägen tillbaka till Amerika hade hon med sig sina bröder Gustaf 16 år, David 15 år och Wilhelm 13 år. Syskonen hade betalt 648 kronor för de 4 biljetterna vilket motsvarade en hel årslön för en lantarbetare vid den tiden. Det måste ha varit en ansenlig summa pengar för tre tonårskillar att samla ihop och troligtvis var det släktingarna i Amerika som hade betalt för biljetterna även den här gången. När sedan systern Elin emigrerade året därefter uppgav hon att "Miss Beda Roos" hade betalt för biljetten. 

Det fortsatta sökande efter Beda Roos i Amerika visade sig sedan bli riktigt klurigt. Flera sökträffar på Anna Beda Cecilia Ros i Ancestrys register leder till en Anna Sundberg, men jag misstänker kanske att det är ett villospår. Genom att kringgå tipsen och istället söka manuellt på olika varianter av namnet fick jag tillslut en sökträff  gällande socialförsäkringsuppgifter för en Beda Schrull, född den 28 februari 1884 i "Edohull, Sweden". Föräldrarna ska ha varit Carl Roos och Mathilda Justafson. Dessa uppgifter stämmer med uppgifterna i svenska kyrkböcker, så när som på moderns efternamn. Hon hette egentligen Jonsdotter, men morfadern hette Gustafsson, så det verkar troligt att man kan ha rört ihop det. 

Tidningsklipp från "The Record"
New Jersey 16 jan 1954

Genom att pussla ihop uppgifter från mönstringskort, naturaliseringsansökningar och folkräkningar kunde jag tillslut gissa att Beda var gift med en man som hette Carl Schrull, född i Sankt Petersburg i Ryssland 1885 av tyska föräldrar. Ytterligare ledtrådar som pekar i rätt riktning är att Carl och Beda Schrull stod skrivna på samma adress som David Roos vid 1940 års folkräkning och att Mrs Beda Schrull nämns som syster i dödsrunan efter William Roos 1954. David och Willam Roos var ju Bedas yngre bröder.

Att Beda bytte efternamn när hon gifte sig gjorde alltså henne extra svår att hitta! Men det var inte bara kvinnor som bytte namn vid giftermål. Ibland verkar den utvandrade släktingen ha tagit ett helt nytt namn i Amerika. Kanske det svenska namnet var svårt att uttala på engelska? Att Johan blev John eller att Elin blev Ellen är inte så svårt att förstå, men att min farfars kusin som hette Fritz Gustaf Robert Svensson här hemma i Sverige kallade sig Fred Swanson i Amerika är inte riktigt lika enkelt att gissa. Jag hittade honom tack vare att han bodde i Triumph, Minnesota tillsammans med sin bror Erik Swanson vid folkräkningen 1940. 

Dessa två bröder var söner till min farfars moster Ida Sofia Nilsdotter och hennes make Anders Svensson. Jag kunde spåra den yngre brodern Erik Swanson eftersom hans föräldrarnas namn fanns angivna i vigselcertifikatet när han gifte sig med Lucille Olson i Estherville, Iowa 1937. När jag letade vidare efter information om dessa personer upptäckte jag att den äldre brodern Fred Swanson sedan gifte sig med Lucilles mor Anna som hade blivit änka några år tidigare!

Klipp från Ancestry 1940 års federala folkräkning i USA - Oak Street, Triumph, Minnesota
Bröderna Fred Swanson och Eric Swanson med sina familjer räknas upp efter varandra


Avsaknaden av ordentliga uppgifter om födelsedatum och födelseort kan också försvåra sökandet i de amerikanska arkiven, och ännu svårare blir det förstås om det råkar finnas flera personer med liknande namn som utvandrat. Min farfars kusin Gustaf Frej, född 14 april 1889 i Hjälmseryd, utvandrade och anlände till New York 17 april 1909. Den 16 september samma år utvandrade en annan yngling med samma namn, Gustaf Frej, född 30 september 1889 i Skede. Det är alltså väldigt lätt att förväxla de båda personerna! Det exakta födelsedatumet anges sällan i folkräkningarna och som födelseort nöjer man sig oftast med att ange "Sweden". Det gäller alltså ännu en gång att se upp och vara noggrann med att kolla ordentligt i källorna.

I vissa fall kan det finnas uppgifter även på baksidan av passagerarlistan, och dessa är förstås lätta att missa. En intressant detalj som jag upptäckte på en sådan baksida är att Gustaf Frej var på väg till sin vän Joseph Swanson i Kane, Pennsylvania. Jag vet inte hur dessa två män kan ha känt varandra, men anledningen till att det är intressant är att Gustaf Frejs syster Signe senare gifte sig med denne Joseph Swanson. Signe och ytterligare två av bröderna i familjen, Fritz och Walter som var tvillingar, kom till Amerika 1910.

Några år senare följde resten av bröderna Frej efter till Amerika. Det var Axel, John och Knut Frej (som kallade sig Kenneth i Amerika). Men det var bara två av syskonen som stannade kvar i USA, Signe och Walter. De övriga återvände till Sverige på 1930-talet, kanske på grund av att tiderna blev sämre i USA efter den stora börskraschen 1929 och depressionen som följde efter den.

Bröderna Frej - min farfars kusiner som emigrerade från Hjälmseryd i Småland

Det som är speciellt roligt med den här släktgrenens emigranter är att jag sedan några år tillbaka har fått kontakt med flera av deras ättlingar som lever i USA idag. Vi skriver till varandra via mail och följer varandra via facebook. Det som fascinerar mig är hur väl de har bevarat och vårdar sitt svenska kulturarv. Kontakten mellan släktlinjerna har varit bruten i nästan hundra år och avståndet mellan oss är hundratals mil, men trots det stora avståndet i både tid och rum har vi hittat varandra igen! 



Tips på böcker och länkar som handlar om utvandringen och emigrantforskning:
"Emigrantforska på nätet" av Ted Rosvall och Anna-Lena Hultman - finns att köpa i Rötterbokhandeln 


Kommentarer

Kristian Sörbring sa…
Intressant story