Mysteriet i Stockaryd

En av de mest intressanta personerna i min släktforskning är min farfars mormor Johanna Lovisa Mathilda Magnusdotter, född 1848 i Småland. Kyrkböckerna har gett svar på många av mina frågor, men varje nytt svar har också lett till nya frågor. I min berättelse om Johanna Lovisa Mathildas gåtfulla liv funderar jag kring hennes livsöde, de val hon tvingades göra och vem hon egentligen var.

Den 21 februari 1848 föddes en liten flicka i torpet Högefållan på Hjertlanda Klockaregårds ägor i Hjertlanda socken i Småland. Hennes föräldrar hette Magnus Isaksson, född den 11 juli 1816 och Stina Maja Holm, född den 26 januari 1821. Föräldrarna hade varit gifta i drygt två år och den lilla flickan var första barnet i deras äktenskap. Hon skulle också bli deras enda gemensamma barn. 

I slutet av februari 1848 rådde vinterväder i Småland. Temperaturen låg runt noll grader och det kom en del snö, men det var troligen inte så långt från torpet på Klockaregårdens ägor till Hjertlanda kyrka när den lilla flickan skulle döpas dagen efter födelsen. Hon bars till dopet av Stina Jonasdotter, hustru till faderns bror Jonas Fredrik Isaksson, arrendator i Hjertlanda Klockaregård. Den lilla flickan fick namnet Johanna Lovisa Mathilda, men av senare anteckningar i kyrkböckerna kan man anta att hon troligtvis bara kom att kallas för Thilda. - Hur kunde det komma sig att en enkel torpare gav sin dotter ett namn som nästan skulle kunnat passa en prinsessa? När andra flickor fick heta Stina eller Anna fick min anmoder namnet Johanna Lovisa Mathilda. Kanske svaret finns längre bak i släktleden där man kan hitta både präster och adelspersoner?

Den 12 april samma år, då Thilda bara var sju veckor gammal, dog hennes mor Stina Maja i febersjukdom, endast 27 år gammal. - Vad var det för febersjukdom hon drabbades av? Var det en vanlig influensa eller drabbades hon av komplikationer efter födseln av dottern? Det som förbryllar om det skulle vara det senare är att det ändå gick sju veckor efter förlossningen innan hon dog. De flesta kvinnor som dog i barnsäng dog ofta inom någon vecka, och därför lutar det kanske mer åt det första alternativet, att hon drabbades av någon typ av influensa.

Fadern blev lämnad ensam med sin lilla dotter, men redan på nyårsafton samma år gifte han om sig med pigan Anna Stina Johannesdotter, född 1819. Anna Stina hade några år tidigare fött en oäkta dotter som dött strax efter födseln. - Styvmodern Anna Stina flyttade troligen in på torpet kort efter Stina Majas död för att ta han om den lilla moderlösa flickan och jag har svårt att tänka mig något annat än att Anna Stina blev som en mor för Thilda. 

Knappt nio månader efter vigseln, i september 1849, föddes faderns och hans nya hustrus son Johan August, och fyra år senare, i maj 1853 fick de ytterligare en son, Peter Carl. 

Under de här åren inträffade något som gjorde att familjen fick det sämre och hamnade på bar backe. I husförhörslängden 1855, när Thilda var omkring sju år, står det antecknat att hennes far Magnus Isaksson var “nära blind”. - Fadern var bara knappt 40 år och jag undrar vad det var för slags blindhet han drabbades av? Jag kan tänka mig att hans problem med synen kanske gjorde att han inte längre kunde försörja familjen genom de dagsverken som var ålagda en torpare. Därmed övergick torpet till att kallas backstuga, ett ord som kommer av att de som bodde där stod på bar backe. Backstugusittarna tillhörde de fattigaste och var bland dem som hade lägst status i socknen.

I början av sommaren 1857 insjuknade Thildas sjuårige lillebror Johan August i kräkningar och dog. Och i augusti kom rödsoten till byn. Inom loppet av några veckor dog tio barn i socknen, de flesta under fyra år, och ett av dessa barn var Thildas andra lillebror, gossebarnet Peter Carl Magnusson. 

Rödsot, eller dysenteri, är en akut tarminflammation som orsakas av shigellabakterier. Sjukdomen kan spridas med smittad mat eller vatten, men även direkt mellan människor. Symtomen är blodiga diarréer, magkramp och feber. Rödsoten var en fruktad sjukdom som kom i epidemier och 1857 drabbades Jönköpings län väldigt hårt. Provinsialläkarna i länet vittnade om en ovanligt varm och lång sommar med svår torka. Brunnar sinade och man tvingades att dricka otjänligt vatten. Under året dog 10000 - 15000 personer i Sverige av sjukdomen. 

Familjen flyttade efter detta till fattighuset där socknen tog hand om de som inte själva kunde försörja sig på grund av ålder eller sjukdom. Förutom Thilda och hennes föräldrar bodde där också änkorna Anna Stina, Lisa och Anneka som alla var i sjuttioårs åldern, pigan Maja Lisa och flickebarnet Johanna Maria Elg som var föräldralös och dövstum. - Hur påverkade det Thilda att som nioåring förlora två små bröder och att hela familjen sedan blev tvungna att bo i fattighuset tillsammans med de gamla kvinnorna och den dövstumma flickan? Åter igen frågor som inte får svar i kyrkböckerna. 

Två år senare, 1859, föddes Thildas halvsyster Sophia i fattighuset och familjen bestod nu av fadern Magnus, styvmodern Anna Stina, elvaåriga Thilda och lillasyster Sophia. 

Då Thilda var femton år fick hon inte längre stanna kvar hos familjen och de andra i fattighuset utan hon fick ge sig iväg för att börja tjäna som piga. Hon flyttade till gården Brunseryd 10 som låg nordost om Ärnanäsasjön mellan Hjärtlanda och Stockaryd. Hennes betyg i husförhöret var ganska dåliga, c i innanläsning och c i kristendomskunskap. - Betyget c kunde innebära svag kunskap eller till och med underkänd. Alla präster hade sina egna betygsgrader. Men vad säger betyget om Thilda? Hade hon svårt för att lära och förstå eller hade hon bara inte fått möjligheten att gå i skola? Eller kan det ha varit så att prästen hade sin förutfattade mening om en flicka uppväxt i fattighuset och att hon aldrig fick chansen att visa vad hon gick för?

Ett år senare flyttade Thilda vidare till grannsocknen Stockaryd. Ett par kilometer från Brunseryd låg gården Ormstorp där hon blev piga hos bonden Jacob Johansson Ahnstedt. Ormstorp låg norr om vägen från Stockaryd mot Sävsjö, söder om Ärnanäsasjön och var en relativt stor och rik gård. I husförhörslängden kan man se att Thilda bevistade husförhör och tog nattvarden varje år. 


Vad som hände sedan kan man bara spekulera kring. På hösten 1865 blev den blott sjuttonåriga Thilda med barn och vid midsommar året därpå den 22 juni 1866, föddes hennes oäkta son Johannes Paulinus Johannesson. Från en ättling till barnet finns obekräftade uppgifter om att husbondens son Johannes August Jacobsson Ahnstedt, född 1842, skulle vara far till barnet. 

- Hade Johannes August och Thilda förälskat sig i varandra och var barnet ett resultat av deras romans? Eller hur såg deras relation ut? Hade de gemensamma drömmar om framtiden och hade Johannes August lovat att gifta sig med Thilda? Och var det så att han kanske ville gifta sig med henne men inte kunde, eftersom de kom från helt olika samhällsklasser? Eller utnyttjade han sin position som storbondens son i förhållande till den fattiga tjänstepigan för att kunna göra vad han ville med henne? Var det i så fall något som hände en enstaka gång eller något som upprepades många gånger? Oavsett hur det låg till så gifte sig Johannes August samma år med en annan kvinna och flyttade till Skepperstad där han hade en liten gård och fick några barn.

1866 var det inte längre straffbart att föda ett barn utanför äktenskapet enligt lagens och kyrkans mening, men ogifta mödrar var ofta utstötta i samhället. - Hur påverkade dessa händelser den unga Thildas liv och den status hon fick i samhället? 

I husförhörslängden finns en anteckning om att Thilda hade blivit absolverad. Det innebar att hon hade fått syndernas förlåtelse och upptogs igen i den kyrkliga gemenskapen efter att ha ”begått synden” att föda ett oäkta barn. Samtidigt finns också anteckningen ”utan försvar”. Det innebar att Thilda varken hade sysselsättning eller egendom, och befann sig längst ner på samhällsstegen. Den som var ”försvarslös” ansågs ligga samhället till last och kunde i värsta fall dömas till straffarbete, men vad det innebar för Thilda att vara utan försvar finns det inte någon mer information om. 

Thildas liv som ung ogift mor var förmodligen inte lätt. I husförhörslängden finns en anteckning om att hon flyttat från Ormstorp 1869, men det finns inte några ledtrådar kring vart hon tog vägen. Några månader senare, den 20 maj 1870, födde Thilda en liten dotter i Hjärtlanda församlings skolhus, och det är möjligt att Thilda vid den tiden i praktiken bodde i skolhuset. Dottern fick namnet Ida Sofia i dopet och med som faddrar fanns inhysesmannen Magnus Hjertberg och hans hustru Sara Johannisdotter. - Vilken relation hade Thilda till dessa personer? De var i ålder med Thildas föräldrar, men någon uppenbar släktkoppling har inte gått att hitta enkelt. Kan de möjligen vara släktingar till barnets far?

Den 31 januari 1872 födde Thilda nästa barn, en liten gosse som fick namnet Carl August. När han döptes var Thildas styvmor Anna Stina Johannesdotter med som dopvittne. 

Thilda bodde sedan på Ormstorp igen som inhyses piga, dvs hon bodde på gården utan att ha en anställning där. - Kan detta tyda på att hon hade en släktrelation till sin husbonde, dvs att Jacob Johansson Ahnstedt var farfar till Thildas son Johannes Paulinus? Samtidigt är det i så fall märkligt att hon tidigare var skriven utan försvar och att hon uppgavs ha flyttat där ifrån. 

1874 dog husbonden Jacob Johansson Ahnstedt och året därpå tog en av hans söner över gården. Thilda var kvar ytterligare ett år, sedan flyttade hon med sina tre små barn till Sockenstugan, dvs fattighuset i Stockaryd. I samband med flytten fick de två yngre barnen namnet Nilsdotter/Nilsson. Därmed vet vi att deras far hette Nils. - Hade de barnen samma far, vem var han och varför tog han inte sitt ansvar och gifte sig med Thilda? Är det möjligen samme Nils som hon många år senare gifte sig med? 

När den lilla familjen hade bott i fattighuset ett par månader, den 17 mars 1877, födde Thilda ytterligare en oäkta son, Sven Johan Nilsson. Thilda fick absolution av kyrkan i april samma år. - Förmodligen var det samma Nils som var far även till Sven Johan, men något måste antingen ha hänt med Nils eller i relationen mellan Thilda och Nils för Thilda skulle snart träffa en annan man.

Sommaren 1878 hade Thilda hunnit bli 30 år och gifte sig med Johan Svensson Frans som var 60 år, och alltså var dubbelt så gammal som Thilda. Hon flyttade i samband med vigseln till hans backstuga på Stockaryd Södregårds ägor. Maken hade varit änkling i fem år och hade en 16-årig son, Frans Algott, från ett tidigare äktenskap. Tillsammans fick Thilda och Johan dottern Manda Kristina den 5 augusti 1879. - Varför ville den relativt unga Thilda gifta sig med den gamle mannen? Han var inte rik, men kanske han ändå kunde ge henne den trygghet hon hade saknat?

Men äktenskapet blev kort då maken dog redan sommaren 1880. I husförhörsboken finns en anteckning om att han ”säges vara död i Sandsjö” och i dödboken uppges han vara död och begraven i Sandsjö. Tyvärr förstördes delar av Sandsjös kyrkoarkiv vid en brand 1897, så någon mer information har inte gått att hitta. Makens son Frans Algott lämnade backstugan vid tiden för faderns död. - Hur såg relationen mellan Thilda och maken Johan ut? Vad gjorden maken egentligen i Sandsjö? Vad dog han av och varför begravdes han i Sandsjö och inte hemma i Stockaryd? I tidigare husförhör finns information om att han fått betyg för att arbeta vid järnvägen, så det var kanske därför han var borta från hemorten?

Inom ett halvår skulle Thilda komma att drabbas av ännu en olycka. Lilla dottern Manda Kristina dog endast 1½ år gammal lördagen den 29 januari 1881, efter att ha "drunknat i ett ämbar i stugan under moderns frånvaro", som det står i dödboken. 

I Jönköpingsposten den nionde februari samma år uppmanas läsarna att inte lämna barnen ensamma hemma, för då kan det gå som för en "enka i en stuga i närheten av Stockaryd". Modern hade lämnat två små barn, en gosse på 4 år och en flicka på 1½ år ensamma hemma medan hon begav sig i väg till Stockaryd i något ärende en liten stund. Hon påskyndade ärendet och kom strax tillbaka, men fann vid sin återkomst till sin förskräckelse flickan död, liggandes huvudstupa i en bytta som stod i rummet med lite vatten i. - Varför lämnar man ett spädbarn ensam i stugan?! Vad var det för ärende som brådskade så mycket att Thilda inte kunde vänta, eller varför tog hon inte barnen med sig? Gossen som nämns i artikeln måste förstås vara Sven Johan, men kunde inte något av de äldre barnen sett efter sina småsyskon? Jag har funderat mycket över om det verkligen var en ren olyckshändelse eller hur det egentligen gick till när den lilla flickan drunknade. Och om det faktiskt var en olyckshändelse, vilka kval måste inte Thilda ha haft för att hon lämnade den lilla ensam!

Under de närmaste åren växte Thildas barn upp och flyttade hemifrån. Johannes Paulinus var 16 år då han 1882 flyttade till Norra Målen för att tjäna som dräng. Ida Sofia blev piga i Stockaryd Norregård som 15 åring 1885 och Carl August var knappt 14 år när han 1886 flyttade till Norra Sandsjö. Kvar i backstugan var Thilda och sonen Sven Johan, men både Ida Sofia och Carl August kom tillbaka och bodde hos modern i backstugan kortare perioder. 

Vid detta laget hade backstugan fått namnet ”Lättsinnet”. - Kanske vi får en liten indikation på samhällets syn på Thilda och hennes leverne genom backstugans namn? Var hon slarvig och tanklös, och ansågs hon kanske också vara oanständig?

Sedan fick Thilda ytterligare 3 oäkta barn: Fredrik Wilhelm den 26 mars 1885, Anders Johan Ernst 3 oktober 1887 och Anna Charlotta 28 januari 1891. Anna Charlotta var svag redan vid födseln och levde bara i 11 dagar. För de två pojkarna finns det ingen fader angiven i dopboken, men för flickan Anna Charlotta anges fadern vara Garvargesällen Nils Peter Lang i Vrigstads församling. Senare får vi även bekräftat att Nils Peter Lang även är far till Fredrik och Ernst. - Men vem var nu denne Nils? Kan det möjligen vara samma Nils som var far till Thildas äldre barn, den som hon hade en relation med innan hon gifte sig med Johan Svensson Frans? Och om det var samma person, varför gifte de inte sig tidigare?

På sommaren 1891 hade Thilda hunnit bli 43 år då hon gifte sig med denne Nils Peter Lang. Vid lysningen befanns de båda vara hinderslösa, Nils Peter genom behörig annonsering och intyg från Åkers församling. Thilda hade fått ett intyg om tillgångslöshet efter förre makens död. Hon var själv närvarande och begärde lysning och prästen konstaterade att de båda kontrahenterna inte hade något släktskap. 

Nils Peter Lang var född i Sölvesborg 11 oktober 1842. Hans fader Nils Friedrik Lang var hattmakare och själv gick han som lärling och blev så småningom garveriarbetare. Föräldrarna var utfattiga men då Nils Peter flyttade hemifrån fick han med sig betyget “välfrejdad” vilket innebär att han var skötsam och hade ett gott rykte. Han flyttade via Kristianstad, till Åkers socken och Elgebo garveri, där han fick en utflyttningsattest den 14 augusti 1863 till okänd ort. 

Han dyker därefter upp i Ramkvilla socken där han återigen tar ut utflyttningsattest till okänd ort samma år. - Därefter verkar Nils Peter helt enkelt vara som uppslukad från jordens yta under 28 år tills hamn nämns i samband med dottern Anna Charlotta födelse 1891. Då anges det att han finns i Vrigstads församling och när han vigs med Thilda samma år står det i lysningsboken att han kommer från Elgebo garveri i Åkers socken. Så var höll han hus under alla dessa år? I husförhörslängden finns ett tillägg att utflyttningsattesten därifrån förnyats 1885 och vid den tiden måste han ha befunnit sig i trakten av Stockaryd eftersom det senare blir bekräftat att han är far till Thildas son Fredrik född 1885. Men vem var han, Nils Peter Lang, en man som lyckades hålla sig undan från både kyrkobokföring och husförhör under flera decennier?

Farfars mormor och morfar -
Nils Peter Lang och Johanna Lovisa Mathilda Magnusdotter

Thilda och Nils Peter bodde efter vigseln tillsammans i backstugan på Stockaryd Södregårds ägor, som nu hade fått det betydligt trevligare namnet Ljungfällan. Den 11 april 1892 föddes deras gemensamma dotter Anna Sofia. Thilda hade då hunnit bli 44 år och Nils Peter var 50 år. 

Så omkring år 1900 finns en intressant anteckning i husförhörsboken: ”Såväl Nils Peter Lang som hans hustru hafva i vittnes närvaro erkänt alla barnen vara deras födda under äktenskapslöfte betygar N.J.Sjögren”. - Då har vi alltså tillslut äntligen fått svar på en av alla dessa frågor när vi får bekräftat att Nils Peter Lang är far till Fredrik, Ernst och Anna. Frågan är om man med "alla barnen" menar att han även är far till Thildas äldre barn som nu sedan länge var utflyttade ur boet? 

Thildas och Nils Peters dotterson Gustaf har berättat det han fått veta om sina morföräldrar av sin mor Anna Sofia Lang. Enligt honom hade de en liten "gård" i Stockaryd. Morfar Nils Peter var garvare och mormor vävde fina tyger. - Att de hade en gård var väl att ta i med tanke på att det står backstuga i kyrkböckerna, men där ser man hur lätt muntliga uppgifter förvanskas genom åren! Gustaf trodde att morfar Nils Peter hade varit gift innan han träffade mormor, och kanske han var det under alla de åren han var försvunnen, men det kan också varit mormor som hade varit gift tidigare. Det stämmer i så fall bättre med uppgifterna i kyrkböckerna.

Kanna som tillhört farfars mormor
Johanna Lovisa Mathilda

Den 4 november 1915 dog Nils Peter av åderförkalkning i en ålder av 73 år och Thilda blev änka igen. Hon bodde kvar i backstugan till 23 juni 1927, då hon avled på grund av ålderdomsavtyning vid 79 års ålder.

Thilda och Nils Peter var unika för sin tid genom att de inte följde de normer som rådde i samhället och de största frågorna kring dem kvarstår allt jämt. Varför skaffade Thilda alla dessa barn utan att vara gift i en tid då det innebar en stor skam och utanförskap? Och varför höll sig Nils Peter undan kyrkobokföringen under så många år och hur lyckades han med det utan att få någon slags anmärkning från prästen? Det enda som är säkert är att omständigheterna i deras liv och de val de gjorde ledde fram till att deras dotter Anna Sofia föddes och att hon så småningom blev mor till min farfar.


Källor: Kyrkböcker (Arkiv Digital), Provinsialläkarrapport, Lantmäteriet Historiska kartor, Jönköpingsposten (Kungliga biblioteket - Dagstidningar), Fotografi från farmor Greta Frimans fotoalbum, Intervju med farfars bror Gustaf Friman



Det är många som vill prenumerera på min blogg! Jättekul!
Observera bara att du måste klicka på länken i mailet för att aktivera prenumerationen!
  • Klicka på knappen prenumerera ovan
  • Fyll i din e-post adress
  • Klicka i rutan som dyker upp för att bekräfta att du inte är en robot
  • Du får ett mail från Feed Burner Email subscriptions (kolla i skräppost om mailet inte dyker upp inom ett par minuter)
  • Klicka på länken i mailet för att aktivera prenumerationen
  • Därefter kommer mail när jag lägger ut ett nytt inlägg

Kommentarer

Monica Bäckstäde sa…
Hej angående Johanna Lovisa Mathildas Ståtliga namn kan jag berätta om en av mina förfäder. När han kom till prästen för att anmäla födelsen av ett barn sa prästen att det räckte om arbetarbarn hade ett namn. Alla barnen fick tre lång namn. Min morfar hette Johan August Natanael, en bror Johan August Napoleon en syster hette Sofia Eleonora Concordia. Det föddes tolv barn i familjen.